torsdag 13 oktober 2011

Löp(tävlings)året 2011


Nu börjar löparåret knytas ihop. De flesta tävlingar är avklarade, en del löpare har ett lopp kvar i år. För min del blir det troligen inte någon mer löptävling i år.

Hur blev mitt löparår egentligen? Jag hade hoppats på att slå något gammalt pers...

På distansen 10 km blev det inget nytt pers. Jag sprang två 10 km-lopp, Blodomloppet och Baltzarloppet. På Baltzarloppet var jag några sekunder från pers. Jag hade stora förhoppningar om att slå pers på distansen under hösttävlingarna men den långa förkylningen hindrade start.

marathondistansen 42.2 km slog jag visserligen pers, med 30 sekunder. Det var ju inte riktigt som jag hoppats på.

Det retfulla är att det känns som jag blivit snabbare 2011, men jag har inte riktigt fått ut det på tävling. Men intervallerna jag sprungit har gått snabbare, både långa och korta intervaller. Snabbdistanspassen har gått snabbare. Men mina tävlingar har inte riktigt gått som planerat, och det är ju på tävling man vill vara som bäst, inte på träningspassen...

Trots en del motgångar har jag ändå haft en rik löparsäsong! Att springa Blodomloppet med alla mina syskon t.ex! Det var en träningstävling några dagar efter marathon, men vilken känsla att få göra det med dem. Och springa marathon är en upplevelse som heter duga, oavsett resultat.

Vansbro terrängmarathon var en av årets höjdpunkter! Jag och JW tillsammans, nästan 2.5 mil genom urskogen i Västerdalarna. Jag längtar redan tills nästa år.

Alla pass ensam, alla pass tillsammans. Snabbdistans och intervaller med Elina. Bergslöpningen till Åsleden.

Så trots uteblivna personliga rekord, så har jag blivit rik på upplevelser och på god kondition. Och det glädjer ju en hel del, det också. Allra mest faktiskt. I tisdags sprang jag ensam 800 m-intervaller på Siljansvallen. Soligt, kyligt och med gula höstbjörkar som inramade banan. Jag lyckades springa bra och sprang 5 x 800 m. Bästa intervallen gick på 3:12 min (motsvarande 4 min/km).

Nu låter det som att löparåret är slut, och det är det ju sannerligen inte! Jag löper året runt. I sommarvärme, och i minus 20 grader. I lera och över is och snö. Jag hoppas få vara frisk och skadefri. Fortsätta springa intervaller, eventuellt ihop med orienteringsklubben när de kör igång sin fartträning. Kanske får jag slå något personligt rekord 2012? Om inte annat får jag fortsätta att vara en upplevelsesamlare!

5 kommentarer:

Löpning & Livet sa...

Låter som en bra säsng ändå! Och tänk så stark du kommer vara nästa, då du har en hel grundträningsperiod ytterligare i kroppen!

LL sa...

Ja, det låter som att löparåret varit bra. Dessutom tycker jag att 30 sekunder är bra! Var lycklig! Alla personrekord är rekord värda att fira. Och tänk vilken potential du har till nästa år! Då blir du superfarlig!

Själv har jag faktiskt två lopp kvar i år. Desstuom två ultralopp. Bara att köra på med träningen ett tag till!

Elina sa...

Vi kanske inte är tävlingslöpare du och jag? ;) Eller jo, du är nog det! Du gillar ju det där med att ha mål. Nästa år, då kommer persen!

Malin sa...

du får trösta dig med att du iaf var väldigt snygg när du sprang ;)

andreas sa...

Ja du jonna,terängmaran i vansbro låter skitkul :) kramar