måndag 30 september 2013

Olika längtan

Min abstinens efter att få röra mig ordentligt är stor. Samtidigt går processen snabbt, att vänja sig vid en ganska inaktiv tillvaro där jag ibland inte ens går utanför huset på en hel dag. Idag var jag barnvakt åt Elis, och vi gick en liten promenad.

På kvällskvisten kände jag mig nästan sjuk av längtan efter en cykeltur, en vända i löparskorna, eller en promenad. Att få andas och fyllas av den kalla luften, få rosor på kinderna, röra mig litegrann. Jag gick en sväng på 2-3 km runt Limhagen. Det går sakta, jag får sammandragningar av att gå, jag är inte helt hundra frisk, men ändå! Åh! Jag blev omsprungen av löpare och gick förbi min backintervallbacke.

Om inte alltför lång tid hoppas jag kunna gå promenader med barnvagn och så småningom börja springa. Men jag har ingen brådska, var sak har sin tid. Jag har en idé om hur jag ska ta mig tillbaka till en stark och uthållig kropp men det kommer få ta den tid det tar. Jag kommer inte ge mig ut och springa efter någon vecka, om någon oroade sig för det. Under senhösten och vintern gissar jag att den mesta tiden kommer gå spenderas hemma, då vi ska lära känna varandra i en liten familj, få ordning på saker och ting, jag hoppas att vi kommer tända ljus och en brasa och inte känna press att ut och göra saker. Hösten känns som en bra tid att få barn på, på så sätt. Det händer inte så mycket och det är mer "okej" än annars att tillbringa mycket tid hemma.

Nu när det inte ens är ett tvåsiffrigt antal dagar kvar till "vårt datum" är längtan efter att få bli tre nästan olidlig...

söndag 29 september 2013

Ute i skogarna






Idag har vi varit ute i skogen bortanför Lundbjörken, Siljansnäs. Ut på slingrande, skumpiga vägar där man inte vet om och när det kommer en vändplan? Upp på skiftena. där det skulle sättas nästan 4000 tallplantor. Timret från den skogen som växer upp kanske våra barn och barnbarn kommer bygga hus av en dag, filosoferade pappa. Ammande och gravida hade dispens från själva planteringen. Vi eldade varmt i stugan i Skarbohäll och gjorde carbonara till arbetarna istället. Jag gissar att de kommer vara rätt trötta i kväll efter en lång dag på skiftena! Men vacker arbetsplats, det har de haft. Skogen just nu, alltså!

torsdag 26 september 2013

Gnälligt värre

Jag är så trött på att vara sjuk nu! I morgon är dag 10 och jag måste sluta med nässprej. Idag köpte jag ett saltvatten-sprej som man kan använda istället. Jag känner mig snuvad på de här 10 dagarna (det rykte ett antal semesterdagar innan jag förstod att jag skulle sjukanmäla mig). Det var så mycket roliga saker jag skulle göra och orka med! Personer att träffa, fikastunder, cykla runt i den underbara kalla höstluften, styrketräna.

Det var dagens gnällstund. Jag vet att det finns mycket värre saker än att vara förkyld, och förhoppningsvis är detta väck innan förlossningen.
Idag köpte jag säsongens första satsumas och snart ska vi fira torsdag med kräftstjärtsmackor. Det är inte så illa när allt kommer kring. 

Systrarnas receptblogg finns många bra recept förresten även om det inte uppdateras så ofta. Idag lade jag dit två nya recept som jag prövat och tyckt om! Helstekt örtkyckling och en lätt att baka-äppelkaka. Kittlar dödsskönt i kistan med en klick grädde till. 

onsdag 25 september 2013

Sälen Salomon Trail Tour 21 km

Jag har lyckats övertyga min storebror att skriva en rapport från Salomon Trail Tour som han sprang i lördags. En vacker och tuff halvmara i Sälenfjällen! Varsågod, Andreas gästbloggar...

I lördags var det så dags! Salomon trail tour (21 km sprang jag, fanns även 10 och 5 km) hade kommit till Sälen för sin stora final.

Vi börjar från starten! När man gick mot starten så kunde jag se slalombacken som vi skulle löpa upp för, en km rakt upp mot himlen kändes det som... Väl inne i startfållan såg jag att vi skulle tävla mot självaste Jonas Buud plus några till från Sveriges trail-elit. Starten gick och vi började springa uppför backen, efter en tredjedel av backen började alla gå utom möjligtvis eliten. Vi gick fint i led på en stig mitt i backen, i backen var det blött som en myr ungefär.
När vi väl var uppe såg jag att jag just presterat min långsammaste km någonsin, ca 12 min, härligt när man drömde om att springa på sub 2 timmar... Nu började jakten på minuter över steniga stigar, icke-stigar, spångar, myrar upp och ner. När jag sprungit 10 km stod klockan på 60 min, 11 km kvar, kanske kanske fixar jag det tänkte jag.

Men nej nej, mellan 10-17 km väntade ca 6.5 km uppförslöpning så det sprack. Efter detta vände banan nerför så jag tänkte försöka nå en sluttid på under 2.06 timme, dvs. under 6min/km. Med 3 km kvar blev det grusväg. Yes, lättsprunget tänkte jag, Men än en gång lurades man, då efter en km vek bansträckningen av rätt ut i ljungen... Skit också, inte ens en stig att springa på! Med en km kvar av loppet så var vi tillbaka i slalombacken, nu ännu blötare, brantare hade den blivit också men efter första branten blev det lite flackare så då släppte jag på bromsen och hoppade (över en bäck) och klafsade i lera om vartannat och spurtade in i mål på 2:04:50! Jag var ändå väldigt nöjd med det och hela upplevelsen för det var fruktansvärt roligt att springa uppe på fjället. Gustaf var också med, han firade sin 7-årsdag med att springa 5 km och var jättenöjd även han! Nästa år kör vi igen, så häng på då!
Tusen tack Andreas för att du tog dig tid att skriva en rapport från loppet! Det låter riktigt tufft, Andreas sa att banan var tuffare än Vansbro terrängmarathon och den banan är riktigt tuff. Puh! En utmaning och ingenting för den som vill ha rena skor och kläder vid målgång. 

tisdag 24 september 2013

Dagarna går

Även om det känns som jag gör mest ingenting, så försvinner dagarna i ett nafs. Jag är inne på min tredje vecka som ledig! Ännu finns det mycket att sysselsätta sig med, och snuvan vägrar lämna min kropp. Sedan sist har vi firat JWs födelsedag både en och två gånger, busat i Leksboda, kokat äppelmos, haft en mysig shoppingdag med lillasyster i Falun och varit hos barnmorskan.

Kotten lurade oss först och barnmorskan trodde nästan att hen vänt om och lagt sig med huvudet upp. Vi fick göra ett litet ultraljud och där visade det sig, som tur är, att Kotten bara trängt ner sitt huvud längre ner i bäckenet.
Vi fick börja lördagens kalasmiddag med att se LIF vinna över Färjestad! En av de bästa presenter JW kunde få.
 Finbesök ända från Motala!


 Härligt septemberväder har det varit...
 JW leker någon form av blindbock med Alvar på axlarna. Jag blev trött bara av att titta på...

Store lille snickaren! Det kändes som han växt flera centimeter sen vi sågs sist. 

fredag 20 september 2013

KRAFT. GLÄDJE. LUST. LÖPNING.

Idag, en vacker, ledig septemberdag. Gulnande löv, solsken. Och jag kan inte, orkar inte, lämna lägenheten efter en natt med feber, hosta och förkylning. Jag började ta tag i projekt "framkallning av kort" och fastnade såklart i träningsbilderna... Åh, så många roliga pass och tävlingar! Så många upplevelser! Så mycket kraft, glädje och lust i löpningen! Här kommer ett axplock av löparåret 2011... 
 Stenhård coach - Elina springer intervaller på Siljansvallen.
 Innan Baltzarloppet 2011.
 Andréa innan Tjejmilen 2011 - med halvårs gammal Sixten i vagn innan start.
 Jag är övertänd innan Blodomloppet i Borlänge 2011

 Ett längre distanspass sista november 2011. Det var en varm höst det året!
 Elina efter Tjejmilen 2011. Jag var sjuk och kunde inte springa. Elina var missnöjd med sitt lopp.
 Bergslöpning till Åsledsloppen, 3/4 av syskonskaran!
 Backintervaller i Hinnsjön, augusti 2011
 Jag är i mitt esse när jag lyckas få med mig ett helt gäng ut på intervaller! Konstigt att se sig själv utan gravidmage i det här gula linnet som blivit mitt gravidträningslinne...
Cyklar med Elina när hon springer en sommarkväll.

torsdag 19 september 2013

Gisele och listan

Så tråkigt och otajmat att bli sjuk nu! Min Att göra-lista är lika lång som Gisele Bündchens ben, och just nu blir den listan bara tittad på. Jag läste i en bok idag att har du inte börjat packa BB-väskan nu är det hög tid var på jag blev något stressad, och började riva ner raggsockor, stora trosor och bäbiskläder i vår gamla fula resväska från Clas Ohlsson. Kanske måste jag skriva upp köp en ny väska på listan också...

Jag har hela tiden iskallt (nåja...) räknat med att gå över tiden precis som mamma och systrar. Men, i en bok (dessa böcker) läste jag att forskning visat att det finns genetiskt lagrat i arvmassan hur lång varje graviditet kommer bli och det påverkas av både mamman och pappan. Jag kanske inte kan vara så säker?
I morgon får jag göra som Elis, sätta mig och titta på när tvättmaskinen går. Eller börja framkalla kort från de senaste tjugoåtta månaderna... Oklart vad som är mest kul.

tisdag 17 september 2013

Oklart leveransdatum

Dagarna flyger fram! Det är min andra vecka som ledig och i morgon är det redan onsdag. Jag har just tryckt i mig en smoothie med röda vinbär, hallon, banan, äpple, citron och ingefära - tycker mig nämligen känna ett illavarslande svidande i halsen.

Peppar peppar, men under graviditeten har jag varit friskare än någonsin. Ni minns säkert mina återkommande halsvirus som ställt till det tidigare. Det var i december förra året jag var "riktig förkyld" med halsont sist. Det vore inte alls kul (är det någonsin det?) att bli sjuk nu för jag har mycket skoj inplanerat denna vecka...
Snart är det satsumastider igen... just nu äppeltid! 
Nu har vi genomgått föräldragruppens fyra träffar. Det har varit himlarns bra tycker jag! Det känns väldigt overkligt att förlossningen faktiskt skulle kunna starta när som helst, att bäbisen i min mage är "färdig". Men det kan samtidigt dröja kanske 4-5 veckor! Konstigt det där... 

söndag 15 september 2013

Höstlov i Kinnvallsjösätra

Vilken "traditionsmänniska" jag är... Det var nog femte året på rad som jag hade "höstlov" i Kinnvallsjösätra. Den här gången spenderades det tillsammans med mamma, Elina, Elis och pappa som kom upp efter ett par dagar. Vi hade fantastiskt höstväder, strålande varm sol och en färgprakt utan motstycke. 

Mycket god mat och fika, promenad  både på vägar och i skog och myr, vila, prat. Det enda jag saknade var att kunna ge mig ut på terränglöpning i det fantastiska landskapet. Men det blir tid för det också, sen! 



 Elina tog gravidbilder på mig med sin systemkamera. De här bilderna är tagna med telefonen.

måndag 9 september 2013

Första dagen

Idag är första dagen på resten av mitt liv.

Så kan man såklart säga varje dag. Idag var en fin första dag. Känslan att jag inte ska jobba på så himla länge är obegriplig och hisnande, det kommer nog ta ett tag att förstå.

Sysslolös behöver jag än så länge inte vara. Listan över allt jag vill göra den här månaden är lång. Att orka träna är en viktig sak. Jag gav mig iväg till gymmet vid 13-tiden och trodde att jag skulle få träna ensam. Men, hade glömt och förträngt att en del gymnasieklasser har idrottstimme i gymmet. Jag fick samsas med väldigt många, stökiga 16-åringar. Timmen jag tränade försvann i ett nafs, jag fokuserade på rygg, biceps och axlar idag.
Såhär stark var jag idag! Eller nja... den här bilden är nästan tre år gammal. Oj vad tiden går och saker förändras. 

fredag 6 september 2013

Dagen idag

Dagen idag, en omtumlande dag! Dagen idag är en märkvärdig sak, tänk evighet fram och evighet bak. Känslan att stänga av jobbtelefon, dator och slå igen dörren bakom sig för att vara ledig i mer än ett år är... ofattbar. 

Och att jag nu slutar jobbet betyder ju även att det närmar sig. Även om jag troligtvis blir ledig ganska många veckor först. Såpass många veckor att en del höjt på ögonbrynen Va!? Ska du vara ledig en hel månad innan? Själv jobbade jag till fredagen och födde på söndagen... Ja, vad säger man? Trist för dig att du inte unnade dig ledigt? Men de allra, allra flesta tycker såklart att det är helt rätt. Och det är rätt, för mig.
 6:30 möttes jag och mamma i  morse och gick en promenad.
Strax före 08:00 gick jag iväg till jobbet med en kasse full med fika, hembakta frallor, ost, smör, grönsaker och marmelad.
Dagen blev ganska intensiv, det var mycket jag ville få klart men när jag till slut checkade ut kände jag mig så nöjd med det arbete jag gjort. Särskilt det jag gjort sista veckorna. Jag har utifrån ganska dåliga förutsättningar, t.ex. ingen utsedd person att "lämna över till", gjort allt jag kunnat för att lämna allt så planerat och välordnat som möjligt.
 JW mötte upp mig när jag med visst vemod sagt hejdå till de fina kollegor som gjort det roligt att gå till jobbet. I cykelkorgen låg ett stort, fint, rosa paket!
Sen firade vi med fika på balkongen, jag med kaffe och kaka, JW med chips och öl!

Nu väntar en helg med mycket mys, bl.a. med Axel 1.5 månad som är i Leksand för första gången! Det kommer nog att ta ett tag innan jag förstår att jag inte ska tillbaka till jobbet på länge... nästa vecka åker vi till stugan och det blir underbart, jag längtar dit så mycket!

tisdag 3 september 2013

Ett år senare


Den 2 september 2012 sprang jag Niotolvan runt Lima, Krökbacken, Vargnäs, Lycka, Tibble och hem. Lidingöloppet närmade sig med stormsteg och jag hade störts av ont i vaden under halva sommaren och hösten. Just denna kväll sprang jag utan värk och kände mig stark.

Exakt ett år senare, samma klockslag, likadant väder, cyklar jag samma tur på min rosa damcykel. Jag känner mig inte asball när jag motionscyklar på en damcykel, men ut ville jag, ha frisk luft och låta benen röra sig. Jag cyklade en sväng på cirka 11 km i makligt tempo.

Augusti summerar jag till drygt 17 timmars "träning". Det är skapligt för att vara på smällen i vecka 31-35, men samtidigt känns det som jag tränar väldigt måttligt. Av de 17 timmarna är ett antal timmar promenad, visserligen iförd träningskläder och löparskor, men ändå, promenad. Något jag alltid haft svårt att se som träning. Just nu fyller promenerandet dock en viktig roll.

Överlag har jag nog tränat mindre som gravid, än vad jag trodde att jag skulle göra. Jag har ju mått bra hela tiden (peppar peppar) men tröttheten har påverkat mig mycket mer än jag anat. Och det är ju helt okej, såklart. Nu jobbar jag bara tre dagar till och sen hoppas jag få mer ork. Kanske kommer jag inte direkt skruva upp träningen under graviditetens sista veckor, men ork att promenera, styrketräna och koka äppelmos. Och träna avslappning och läsa på om förlossning, något jag känner mig väldigt oförberedd inför...

söndag 1 september 2013

Summan av kardemumman

IKEA-besök, fika för syjuntan, firande av pappas födelsedag och en hel del fixande och trixande hemma. Det är summan av kardemumman denna helg. Idag är det första dagen i september men sommaren hänger sig envist kvar... 
 Embla är en stor tjej nu, två år fyllda!
 Snyggaste svägerskan!
 Skarbohäll lockar fram små klätterapor i både stora och små.

 Där JW är, där är Gustaf också. Ett bra par de där två!
 Jag bad Gustaf ställa sig och titta ut över sjön...
Fina födelsedagsbarnet, min pappa! 63 år ung. Han fick i födelsedagspresent ett antal kilo muskler, kan man säga. En dag i september ska vi (okej, inte jag) sätta plant i skogen. Det var det han önskat sig. Men choklad, neccesär och lite annat fick han också.