torsdag 30 oktober 2014

Amningshistorian



Nu har jag slutat amma, efter över 1 år. Amning...ja det är helt klart värt ett eget inlägg!

Det började på BB, mosig i både kropp och själ, med ett litet spädbarn vid stinna bröst. Barnmorskorna var ganska snabba, enligt mitt tycke, att ge mig en "amningsnapp" som du lägger ovanpå  bröstvårtan. Knut hade svårt att få bra tag om mitt bröst. Men med amningsnappen fungerade det bra och lättnaden att amningen fungerade var större än besväret av nappen. Så småningom tyckte jag att det var bökigt att alltid ha nappen tillhands, hygieniskt rengjord, rädd för att glömma den hemma och så vidare. Därför fasade jag ut den, först på dagarna och sen även nätterna.

Vår amning har i det stora hela varit en harmonisk historia. Jag har alltid haft mycket mjölk, jag har aldrig fått minsta lilla sår, Knut har aldrig haft ont i magen, jag har haft antydan till lätt mjölkstockning ett par gånger men det har gått över på ett dygn, Det har nästan fungerat "för bra"... för så svårt som det var att sluta, kunde jag aldrig i min vildaste fantasti föreställt mig! Det var det svåraste med alltihopa...

Vid tre månaders ålder trappade Knut upp sitt nattätande och har efter detta velat äta mycket på nätterna. Det har varit utmattande för mig, och alla andra i familjen. Flera gånger vande vi honom av med detta, men återföll så småningom i gamla hjulspår när han blev sjuk eller annat störde rutinerna. Under lång, lång tid ammade jag förmiddag, eftermiddag, vid nattning och sedan ett antal gånger på natten. För någon månad sedan tog jag bort dagamningen och för 1.5 månad sedan slutade jag amma honom vid nattningen på kvällen, då fick han välling istället. Sista tiden har det alltså bara varit nattamning kvar, oftast 1-2 gånger på sennatten.

Det känns så skönt att ha slutat, även om Knut fortfarande vaknar mycket på nätterna. Att sluta amma kändes inte så dramatiskt, jag saknar liksom inte nattamningen...även om jag inte vet om det är "lindrigare" att gå upp och göra välling klockan 04, som jag i dagsläget gör för att han ska sova vidare några timmar... det var vemodigt att sluta amma vid nattningen och på dagtid, för de stunderna av kärlek, kontakt och avslappning var så mysiga.

Jag hade ingen aning om innan, hur det skulle gå att amma. Jag hade ambitionen att ta vecka för vecka, och vara glad för varje vecka som gick. Nu gick det i över 1 år och det är jag stolt över. Jag kunde aldrig gissat att jag var en sådan mjölkko...

måndag 27 oktober 2014

Knut 1 år!

Nu har vi firat Knuts 1-års dag både en, två och tre gånger..! Här kommer ett antal bilder. Ni får ha överseende med att det var ett tag sen jag tog bilder med en "riktig kamera", det tar kanske ett tag att lära sig.