Äntligen fick jag njuta av höstlöpning när den är som bäst... okej, känslan i löpningen var kanske inte den bästa, jag hade inte något krut i benen efter nästan 2 veckors uppehåll från löpningen. Men vilken dag att springa på!
Mitt på dan stack jag iväg, svala höstvindar blåste, himlen var hög och blå och solen strålade. De sista dagarna har naturen exploderat i färger och nu brinner verkligen träden! Jag sprang 12 lugna kilometer och tankade in så mycket frisk luft jag orkade. Vad glad jag är att jag valde detta istället för gymmet. Nu fick jag äntligen njuta av hösten med löparskorna på och inte genom en fönsterruta.
Jag blev så pigg att jag sedan orkade tvätta typ 100 maskiner tvätt, städa och laga mat hela eftermiddagen. Snacka om att man får energi av träning! Utan träning blir jag seg som en godisråtta, pösig och rastlös. Med träning känner man sig som en helt annan person!
10 kommentarer:
Åh så mysigt! Nu känns det som riktig höst faktiskt. Och som du skriver - den upplever man bäst från löparspåret.
ja tänk va! Härligt med höstluft, klara soliga dagar! blåsiga och regniga dagar kan också vara mysigt, bara man slipper vara utomhus :)
Åh det är hösten när den är som allra bäst!
Härligt att du är på språng igen!:)
Energin man får utav träningen är guld värd! :)
Jag bor i Mölndal. Vet faktiskt inte varför idrottsplatsen kallas för Åby :)
Tror faktiskt aldrig jag har varit i Norrköping. Kolmården räknas väl inte? :)
Som sagt finns inte motivationen riktigt till tävling. Hoppas det går bra ändå
Attans, skrev fel bloggadress igen.
Det ska ju vara montanis.blogspot.com men det vet du ju redan nu :)
Åh så härligt! Det där med att bli frisk och få börja träna igen är som en pånyttfödelse varje gång. 12 km var ingen dålig start dessutom!
Ja visst får man energi! Om man bara någon gång kunde få vara TOTALT snor- och slemfri.
Jag joggade en liten liten tur på 5 km i måndags, men igår var riktiga-starten! Tack alla!
Amen to that! :-)
Det blir kanske nåt på de fina grusvägarna i Glava. Kanske...
Skicka en kommentar