Utflykt till Björnparken

Idag var det så dags. Utflykt till Orsa Grönklitt och Björnparken stod på programmet. Jag och JW åkte och hämtade upp tre förväntansfulla små killar... bilen var fullpackad med picknick och alla tjattrade glatt hela vägen till Orsa. 

 Vi började med  fikastund inne i Rovdjurscenter. Kaffe, saft, banankaka och vindruvor.

 Och sen drog vi ut, med pirr i magen både stora och små! Och vi hade sådan otroligt tur.

Fast det är stora hägn så stod djuren så vi kunde se dem på nära håll. Isbjörnarna kom gående när vi kom, nyfikna och intresserade.

 Klart man tar chansen att åka vagn... Men Gustaf knatade själv hela dan, med blossande kinder och pigga ben och utan ett endaste litet gnäll.

 Som sagt, vi hade otrolig tur. Vi fick se både de skygga järvarna och lodjur på nära håll.

 Att se snöleoparden var något av det häftigaste! Den sprang utmed stängslet när vi kom dit och var nyfiken.

 En helt otrolig svans!

 Parkens största invånare - Kamtjatkabjörnarna - hade vi också turen att få se flera gånger på riktigt nära håll. De är verkligen helt enormt stora!

Det som är fint med Orsa Grönklitt och Björnparken är att djuren har stora areal att leva på. Visst kan det innebära att man har "otur" och inte ser djuren, om de inte har lust att visa upp sig, men det känns ändå så mycket bättre.

 Om du tittar noga ser du en Sibirisk tiger som ligger där i dimman... tigrarna var så vackra och mäktiga. Vi såg de inte på så nära håll, men fick se dem leka och hoppa omkring. Surrealistiskt att se tigrar i dalaskogen, bland granar och tallar!

 Efter ett varv runt hela parken var det lunchpaus i Rovdjurscentret. Våra killar var hungriga som vargar!

 Och den medhavda maten fick väldigt bra betyg!

 Killarna visar hur många portioner var de ätit...

 Vi var inne och värmde oss och tittade på utställningen. Det är fantastiskt att se hur läraktiga och intresserade de är!

 Odin framför ett kranium från en grottbjörn.

 Gustaf är pedagog och visar de yngre...

 Sen var det ut i regnet igen! Nu var vi faktiskt helt ensamma i parken, inte en enda till besökare såg vi.

 Och vi hade sagolik tur och fick se de skygga vargarna.

 Och turen fortsatte. Personalen stod och matade Freja och hennes ungar, födda 19 januari, när vi kom förbi. Det var så fint när de kom skuttande ur skogen och fram till personalen.

 Tillbaka upp till vår kompis snöleoparden!

 Och vi fick se en brunbjörn som satt och skalade och åt apelsiner...

Efter en lång dag på Björnparken åkte vi sedan hemåt Leksand. Så nöjda och glada så det är inte klokt! Jag och JW kände oss som världens rikaste troll som fått en sådan dag tillsammans med killarna. Att det regnade hela dagen spelade inte ens någon roll. Vi var i princip helt ensamma i parken, djuren var pigga och nyfikna, och vi behövde ju inte svettas... Gustaf frågade Vad blir nästa äventyr? Ja säg det! För att det blir fler äventyr, det är säkert!