Jag var nygravid mitt i skidsäsongen. Seedad till led 1 i Tjejvasan och hade gjort mitt bästa skidlopp någonsin på Intersportloppet, men blev så ofantligt trött... Motivationen sjönk som en sten när jag insåg att jag skulle få starta i led 1, men inte kunna åka så som jag ville. Därför blev det bara en skidtävling under hela säsongen. Att åka Vasaloppet kändes aldrig ens som ett alternativ, jag varken orkade eller ville pressa mig i så många timmar och mil.
Tröttheten under de första tre månaderna var av ett annat slag än jag kunnat föreställa mig. Ofta var jag helt färdig efter en arbetsdag, och även om jag visste att träning ger energi så tog jag mig inte alltid över trött-tröskeln. Många kvällar låg jag bara hemma i soffan.
De första månaderna fungerade det bra att springa, även om jag tyckte att jag snabbt blev flåsig och trött. På Limsjön marathon sprang jag sista springturen utan inslag av promenad, då var jag i vecka 20. Jag har gått över till promenader (powerwalk, men har svårt för det ordet) och jag har även gått stavgång.
När jag väl fick tummen ur och bytte från landsvägspedalerna som skon sitter fast i, till ett par vanliga trampor så började jag cykla. Och det var riktigt härligt! Nu är cyklingen det som fungerar bäst. Jag hoppas verkligen kunna hålla igång med cyklingen länge ännu. Det blir inga långpass och inga tempopass, men distanspass på cirka 90 minuter fungerar bra och på kuperade vägar kan jag ta ut mig och bli trött.
Styrketräning vill jag verkligen försöka hålla i, men det har inte blivit så ofta som jag "borde". Jag kom till insikt härom dagen, att styrkepassen inte behöver vara en viss längd för att vara bra. Jag kan faktiskt gå dit och köra 30 minuter, eller 50 som idag. Jag kan sluta medan det fortfarande är kul och inte känna att jag ska vara där i minst en timme.
Min totala träningsmängd under de första 27 veckorna ligger på knappt hälften av vad det var innan. Jag tränar i snitt cirka 3 ggr i veckan, mot 6 ggr i veckan före graviditet.
Träningen är mitt stora fritidsintresse och min passion, och ibland blir jag så trött på folks, särskilt i välmening, kommentarer. Särskilt när det gäller hur jag kommer kunna träna "efter förlossning". Jag är väldigt ödmjuk inför att jag inte har en aning om hur förlossning eller återstående graviditet kommer arta sig. Just nu är jag en frisk gravid kvinna. Men att jag inte skulle vilja träna eller ha min aktiva livsstil efter att jag fått barn har jag svårt att tänka mig. Mycket handlar om, tror jag, att folk tror att träning kommer kännas oviktigt för mig sen. Och det kanske inte kommer kännas lika viktigt, det vet jag inte. Men att jag helt plötsligt skulle tappa detta intresse? Det är ju som att en väldigt musikintresserad person skulle sluta intressera sig för musik när de fått barn? Jag tror sällan de får sådana kommentarer.
Just nu är jag gravid i vecka 27 och jag hoppas och önskar att jag får fortsätta vara frisk och må bra. Och att jag kan träna på med framför allt cykling, styrketräning och simning i många veckor till!
 |
| Styrketräning i vecka 27. |
.JPG)
Kontorets tjänstecykel! Att cykla utan vantar kan jag dock inte rekommendera.
Tjejmilen finns inte med i 2012 års planering. Jag hoppas att jag och
