måndag 31 augusti 2009

Som en ko

Fjällkossor gör väl vem som helst glad!?

Vilken start på veckan, tur att jag har batterier lika fulladdade som en Duracellkanin eller något. Och världens bästa pojkvän OCH sambo, från och med nu! Nu finns det i BH-W-hemmet även en gitarr och Leksands IF-påslakan och handdukar. Jag har det bra!

Augusti månad blev en okej månad med Fartfyllds! mått mätt. Nästan 25 h träning och 135 km löpning. Inte 150 som är ständiga målet, men i alla fall. Jag vet att vinterträning dessutom generellt "ger" fler träningstimmar sett till kvanitet då det blir mer gym och work out-pass vilket genererar fler minuter. Om man nu jagar minuter... Avslutade träningsmånaden med ett par löppass i terräng efter Klövjestigen... över stock och sten! Första vändan ramlade jag tre gånger! Får även vara glad att jag skärpt till mig med både backträning, fartlek och annan kvalitetsträning. Tanken är ju att det ska ge mer fart i bena på 8-15 km passen. Jag får väl se hur det blir med det.

Nu väntar en underbart oplanerad vecka. Det borde ge en hel del tid för fixande, pyssel, träning, fikan och bara njuta av lugnet och septembers första dagar. Jag hoppas och tror det.

Lycka.






torsdag 27 augusti 2009

Kokkaffe, banankaka, lördagsgodis, eld i spisen, korv med bröd, våfflor, paj, rödvin, promenader, springturer, mysande, radiolyssnande, tvtittande, läsande, bilåkande, pussande, here we come!

Och efter en hel sommar utan att kunna ta kort, har vi nu äntligen köpt en ny kamera! Så nu blir det hädan efter egna foton i bloggen och inte gamla och stulna.

onsdag 26 augusti 2009

På jobbet idag.
1. Jag hade en person på besök, och när hon skulle gå tittade hon vänligt på mig och sa men är du gravid? Förtvivlat pep jag till svar neeeej! ser det ut så? Hon svarade överslätande att det var den där toppen du har på dig men vad vet man! Mina kollegor njöt ohämmat av detta och en av dem formligen ropade ut i fikarummet kommunchefens son ska bli pappa! i förhoppning om att någon i huset skulle höra det och svälja betet. Jag snyftade, skrattade och rodnade om vartannat. (Nåja, nästan i alla fall)

2. Så fort någon nyser, hostar eller snorar tänker jag omedelbart svininfluensan! Kan vi komma överens om att alla som uppvisar något svinigt symptom stannar hemma? Idag gick en person till och med och småhostade på Hemköp! Jag tycker det låter rätt äckligt att ha svininfluensan faktiskt.

Som äggskal och löv


Nu sitter jag här och liksom längtar mig i både kropp och själ och hjärta. Det är fint, att längta i en lagom skala. Då känner och vill du något, och är det dessutom något du får och kan, är man en lyckligt lottad prick. Jag längtar efter min rödhåriga eldfängda lillasyster. Henne får jag väl träffa om en månad eller så. Jag längtar efter mina syskonbarn och mitt fadderbarn och hans föräldrar. Jag längtar efter min man, fast jag såg honom imorse innan jobbet. Jag längtar efter att baka och packa inför vår lilla resa. Och jag längtar efter att sätta mig i bilen och komma dit upp. Och efter hösten och vintern och efter allt möjligt. Fy tusan vad jag är lyckligt lottad som får längta efter så mycket saker! Ja, jag är nog nästan världens lyckligaste tror jag allt. Det gör mig både stark och ibland får jag också ett sus av svaghet och ett darr för mitt skydd mot världen är tjockt som ett äggskal. Men jag kan inte leva mitt liv på något annat sätt än så, i alla fall.

tisdag 25 augusti 2009

Den nya dieten


Igår hände en, som jag anser, rolig incident i BH-W-hemmet. JW höll under vår fina gemensamma lunch en lång, invecklad och säkerligen timmeslång utläggning om vårt nya nyttiga liv. Ja, framför allt hans nya nyttiga liv som skulle börja nu på stört. Han radade upp argument efter argument, vi skulle bli pigga, starka och fantastiska av en kost med mindre socker och fett och mer grönsaker och protein. Han åt nöjt sin salladslunch med mycket bönor och grönsaker och sa även att det här är ju till och med godare än skräpmat! det är ju inte ens gott med typ pizza, egentligen!

Sen åkte han iväg och vann en golftävling. När han kom hem frågade jag om han ville ha mat, fullkornspasta, lättfalu, grönsaker. Njaee... jag har ätit på vägen hem. Mycket intresserad undrade jag vad det var för ny salladsbar som har öppet klockan 20.00 på vägen mellan Falun och Leksand. Burger King! Det ante mig...

Nu orkar jag jobba en timme till, upplivad av detta! (förresten så gillar jag både bönor och hamburgare med strips)

Ett sexigt bakverk

Jag och min kollega och vän Nettan är rörande överens om att Budapestbakelsen är ett fantastiskt bakverk. Nettan går så långt så hon säger att äta Budapest är som en gastronomisk orgasm i munnen. Wow!

måndag 24 augusti 2009

I hjärta och i minne





Jag får en tår i ögat när jag tittar på de här bilderna, äntligen överförda till en dator efter en och en halv månad bara... Från Hinnsjön. Såhär skrev jag när jag kom hem, susig i huvud och hjärta av hur fint vi hade det.

Jag slängde mobiltelefonen i ett hörn dit örat inte når, förlåt kära familj för att jag gick upp i rök och inte hörde av mig särskilt ofta. Jag var för uppslukad av att bada vedeldad bastu, slänga mig i Hinnsjön, dricka en öl, ta fikapauser, äta mat, fiska (!!!), springa, promenera, bläddra i en tidning, dricka kaffe, pussas miljoner och miljoner gånger, ha långa, fina samtal med en fin familj och en fantastisk morfar och en pojkvän som inte är av denna världen...

Och inte ens ett ihållande regn som piskade sönder både väg och mark kunde förstöra hur glad jag är för detta. Att sova i en lillstuga med plåttak och höra regnet slå och smattra mot det, är dessutom så trevligt att hjärtat värker. Då gör en tillfällig ryggvärk ingenting.

Nu sitter jag och är så in i hjärtat glad både för detta och för andra saker och för många saker och för hela livet i sig kan man säga. Och när jag har ordnat över korten till datorn så ska jag visa er en del av hur bra det är där uppe, i en stuga, vid en sjö, i Norrland.

Dubbel trippel bubbel snubbel

Jag är nöjd med kvällen!
1. Fartlek/intervall på löpband 8 km/40 min. 4x4 min intervaller i 4.40, 4.30, 4.17, 4.08 min/km med joggande vila i cirka 5.30 min/km-tempo emellan intervallerna. Svettigt och roligt!
2. Styrketräning bröst, biceps, triceps, mage 50 min styrketräning med fokus på vikt snarare än på antal rep. Sen hem och äta en lättare middag, ta bilen till Leksboda och därefter ta sig hem genom...
3. Transportlöpning 6 km i cirka 5.40 min/km-tempo med systers hund Doris genom en vacker augustikväll med sol över gula åkrar. Kände mig pigg men det gick ju långsamt, mer en återhämtningsjogg och ett sätt att ta sig hem utan vare sig bil eller cykel! Jag är glad att jag har ben som kan bära mig både hit och dit jag vill!

Det är kul att göra annorlunda saker ibland, den här light-versionen av trippelpass skulle jag gärna kunna tänka mig att variera mera. Tänk typ en dag med fyra pass, vila och mat mellan passen... det vore ju hur kul som helst!

Vilken vecka!

Vilken rolig, spännande och helt fantastisk vecka som kommer nu! Det börjar bra idag med långlunch på flextid med finaste mannen som finns, på kvällen tänkte jag träna ett dubbel-trippel-pass (styrka+löpning+transportlöpning). Transportlöpning är ett begrepp jag stulit från en träningsblogg. Igår var det också transportlöpning, springa ut till byn och hämta bilen. Idag kör jag tillbaka bilen och springer hem. Effektivt och kul! I morgon ska vi ha en provträning kyrkbåt med ny styrman, jag har inte hållt i en åra sedan fjärde juli. Hej skavsår. Och på torsdag far vi! Det är bara nedräkning nu!

Vatten, vatten, vatten

Ibland undrar jag om jag dricker för mycket vatten? Klockan 10.30 har jag snart druckit en liter. Jag skulle tippa att det blir kanske 2-3 liter till idag. Vissa dagar dricker jag alltså närmre fyra liter vatten (om jag tränar). Är det bra?

söndag 23 augusti 2009

En fin helg

När jag och mamma var i Vallen i oktober-08

JW undrade om jag inte skulle blogga snart. Om vad, undrade jag, då jag saknade både inspiration och uppslag. Om en fin helg, sa han. Ja, en fin helg. En av de bästa, med de bästa, med frisk augustiluft att andas, mycket god mat, ugnsbakade rotsaker och fläskfilé i fredags, födelsedagskalas med tårta på lördag fm och ett till kalas på lördag kväll med grillad kyckling, pasta, sallader, foccacia och nektarinsalsa och citronpaj som smälte i munnen till efterrätt. Och idag kaffe och briesmörgås i solen på Siljan till lunch, och grekisk sallad på balkongen till middag. Mat, mat, mat! Lugn träning, knappa 40 min simning på fredag morgon och bakislöpning idag på mjuka skogsstigar ut till Leksboda. Och mycket sova och mysa. Jag älskar helg!

Men vardagen är okej den med, i alla fall min vardag! Nu väntar en kort och Fartfylld vecka innan vi åker upp till Kinnvallsjöstra, och det ska bli bara helt underbart. Jag älskar att leva!

torsdag 20 augusti 2009

Himmel och helvete på Hägergatan

Grymt nöjd och fett svettig

Jag är så glad att jag skärpt mig med kvalitetspassen! För andra veckan i rad har jag ett av veckans pass i form av backintervaller! Än en gång blev det backen på Hägergatan som fick vara träningslokal. Började med att springa uppvärmning 3-4 km runt Lima by i Easy tempo. Därefter sprang jag backen, åtta intervaller. Dubblerade alltså mot förra passet efter en del eftertanke... och visst blev det skillnad. Jag fick peppning dels av en bekant på cykel som passerade och sa backträning? Bra jobbat! och dels av ett par vars hus jag sprang förbi 8 gånger upp och 7 gånger ner... de hejade på mig några gånger och det ger så mycket extra kraft, tycker jag.

Nu ska det tittas på friidrott och ätas köttfärssås med oliver och svarta bönor med fullkornsspaghetti till!

susig

Snart slutar en av mina bästa kollegor Åsa. Fy vad tråkigt, igen. Åsa är en rolig tjej och har en sällsynt självdistans. Vi pratade för en stund sedan om hur det är att äta mer än sin kille. Jag väger säkert 10 kg mer än E, säger Åsa. Jag kan plocka upp honom under ena armen och bära iväg på honom och han kommer ingenstans. Trots dråpliga historier så lyser det alltid igenom, kärlek. Och love stories är mina favoriter. Åsa är också varm och duktig på att ge komplimanger, det var bland annat hon som sa att jag var rak som en fura, det kommer jag aldrig att glömma, eller när hon en gång i våras undrade hur man kunde vara så full av livsglädje, trots att jag var susig av saknad. Om kan man ge så mycket av sig själv, då borde man också få mycket tillbaka?

Fuck, fuck, fuck, jag hatar avsked. Jag blir helt darrig bara jag tänker på det. Snart åker baby sister till Uppis Muppis igen också och Leksand blir fattigare.

Pannkakssuget attackerar

Nu har jag fått ett hemskt sug efter pannkakor med grädde och sylt. Jag har förstått att en del äter sina pannkakor med keso men då kan man ju lika gärna vara utan tycker jag... Så fort jag försöker styra upp mina matvanor så attackeras jag av ett våldsamt pannkakssug, våffelsug, kaffebröd- och chokladsug. Buhu, stackars mig. Tur att det är fredag i morgon! Jag längtar väldigt efter helg nu, fredagsöl, sovmorgnar, 1-års kalas, 22-års kalas, och en jäkligt skön obokad dag på söndag... Let it be.

Sist jag åt en bit av en våffla som inte JW åt upp, var vid ett café vid kanalen i Motala. Det var så fint, kaffet så gott och våfflan så god. Nu sitter jag här på mitt kontor, får ont i magen när jag äter äpplen och är allmänt bitterfittig.

onsdag 19 augusti 2009

Till Dammtjärn, Långtjärn och Fejmån



Det var Då. Nu är Nu.

hösten för två år sedan for jag upp, helt ensam, till vår stuga. En stuga som ligger femton mil från hemma, i en slumrande fäbod insprängd bland skog och myrar. Väderbitna, grånande stugor med rök från skorstenarna, kossor på somrarna. En väg som bär mot Norge som delar fäboden i två sidor. Jag packade bilen full med katter, hundar och mat och åkte upp. För att bara umgås med mig själv, det var ett eget val att göra det. För att få tänka tankar klart, utmana mig själv mot mörkret, vara med mig själv flera dygn. Jag kommer alltid minnas känslan när jag svängde upp på gårdstunet, parkerade bilen, släppte ut djuren, steg ut och blickade ut över myren och kullarna och den sjunkande solen. Då nästan grät jag för att jag var så glad att få vara där. För att jag älskar den platsen och för att jag skulle få vara där och elda i vedspisen, dricka kokkaffe och promenera till Dammtjärn och Långtjärn och Fejmån och springa i skogen efter Klövjestigen.

Nu längtar jag dit så det gör ont. Jag har inte varit där sedan i mars, det är nästan ett halvår sedan sist och det var flera år sedan det var så långt mellan vändorna. Nästa vecka åker vi dit, och det ska bli underbart!

tisdag 18 augusti 2009

Punkt 11

Jag kom på en punkt 11 till höstlistan!
-Äta mycket äppelkaka med vaniljsås, grädde eller glass
Hur gott är inte det? Nu sitter jag och väntar på min grävling, Anna-Lena och hennes bäbispojke Oskar tre månader! Vi ska äta äppelkaka. Den första jag någonsin gjort...

Betraktelse från bänken


Oj vad supereffektiv jag varit en lång stund. Mikropausar med bänkpressbetraktelser.
*
Anledningen till varför du ska träna även när det känns motigt och tungt, det blir sällan som du tänkt dig! Hela förmiddagen kände jag mig som överkörd av en ångvält trots en god natts sömn (9 timmar!). Hade planerat in ett styrkepass på lunchen, bröst biceps, på gymmet. Och det blev riktigt bra! 50 min supereffektiv träning.
*
Denna bänkpress! En övning jag känner hatkärlek för tillsammans med många andra gymråttor, tror jag. När jag tränar med någon annan (alt 1) kör man bänkpress med någon som står bakom och du lyfter ner och lägger av stången på ett ställ (se bilden) När jag kör själv får jag ta stången och lyfta upp och rulla av den med hjälp av knäna (det är tyngre). Alt 1, orkar cirka 40 kg 8+8+6 när jag gjorde det sist, i våras. Idag orkade jag alt 2, 35 kg 12+12+8, har utökat successivt från 8+8+8 rep. Undrar vad jag skulle orka alt 1 idag? Eller med färre repetioner? Typ set om 3 x 3. Kände mig även stark i biceps och mage, det var kul! Tyvärr hade jag glömt nästan alla duschgrejer, så fick köra en raggardusch och sitter nu med träningströja på jobbet. Inte ok.
*
Ser fram emot många timmar på gymmet i höst. Men när ska de ta och fixa mitt favoritlöpband? Det andra funkar väl också, men mina 1000-meters intervaller vill jag köra på favoritbandet!

10 anledningar att älska att det är höst

Med risk att höstglamourisera för mycket, så finns det många anledningar till att älska just hösten!
1. Ingen stress att du ”ska” ut i solen, till sjön, varje fin stund och det spelar ingen roll om det är kallare, blåsigt
2. Mörka kvällar med tända ljus och kvällsfika hemma
3. Rutiner och struktur, here we come! Mer strukturerad träning, mat och middagar, inte bara hit och dit sväng och fläng som hela sommaren
4. Åka till Kinnvallsjösätra (om 9 dagar!) under hösten och elda i öppna spisen, äta och dricka och njuta av hela härligheten och myrarna som brinner av ljung och löv
5. Bara tre månader kvar till jul! Även snö förhoppningsvis, och längdskidåkning!
6. Utelöpning fungerar för mig generellt sett bättre med syrerik, kallare luft. En av mina bästa löpturer gjorde jag på Vintervarvet med flera minusgrader, is och snö! (14 km 1.08.47)
7. Jag fyller år, ska då vara ledig en vecka i samband med det!
8. Oplanerade helger med tid för sovmorgnar och långa frukostar, vilket i princip aldrig inträffar juni-augusti
9. Trots punkt 1, det finns få saker som slår en solig höstdag med hög himmel, gula träd, promenad, fika
10. Sist men inte minst utan störst, min och älsklings höst tillsammans i vårt hem!

Jag älskar rönnbär! Foto: Elina

måndag 17 augusti 2009

Idag fick jag bevittna mänskligt lidande som jag sällan förr sett i mitt yrke. Hemskt. Hem och låta vattnet skölja bort.
*
Förra måndagens bedrift med backintervaller skjuts upp till i morgon. Det får bli ett eller två pass då istället.
*
Nu ska vi ha lill-lördag en måndag istället.

Höst nu?

Jag är glad att jag älskar hösten! Att stiga ut i augustikvällen vid halv elva och känna hur det doftar höst och himlen är svart. Att komma hem och se världens finaste lilla hem, med lampor som lyser i fönstret. Att trivas med både vardagar och helg, varenda dag, att ha saker att längta till både om fem, tio och många fler dagar, tycka om att gå och lägga sig på kvällen och tycka om att vakna… Det här blir ju världens bästa höst!

Både kramar och kokta ägg

Enligt Runners World så ligger man i riskzon för så kallat löparknä, en av löparnas vanligaste belastningsskador, om man är kvinna och har ett BMI på över 21. Ett BMI på över 21? Ideal-BMI är mellan 19-25, 21 ligger alltså i nedre skalan av idealet. Men det är klart, ju mer kroppsvikt, desto större belastning på leder och knän. Jag har ett BMI på över 21. Det är bara att konstatera att man (jag) inte är byggd för löpning egentligen. Alternativt, gillar styrketräning och att leva livet för mycket. Och så kommer det att förbli. Jag vill utvecklas och bli bättre men inte till vilket pris som helst, bäst blir jag inte ändå och har inget behov av att bli.

Jag pratade för ett tag sedan med en kvinna som tävlat på amatörnivå i fitness. Det hade som hon beskrev det inneburit månader av svält och hon längtade nu efter att få äta. Under perioden som man deffar inför tävling har man som jag förstår det samma träningsmängd som innan deffning, men minimerar kaloriintag och kolhydrater för att definiera sin muskelmassa, skala bort sitt underhudsfett. Det är beundransvärt att ha den disciplinen men ingenting jag för allt smör i Småland skulle vilja utsätta mig själv för. Så mycket gott att mista… med min matklocka skulle det dessutom innebära veckor och kanske månader av sämre humör, vara och känna sig låg och deppig och dåligt mående. Jag längtar till utmaningar och mål, halvmarathon, nästa Tjejvasa, Vasaloppet, kanske ett marathon men det får inte bli hela tillvaron. Det är ju i mycket vägen dit som är själva ändamålet.

Som jag kan konstatera gång på gång, för mig är det en gyllene medelväg som gäller, där hälsa är en helhet som består av både kärlek, vänskap, hård träning, mindre träning, vila, arbete, sömn, kanelbullar och kaffe, minikeso och kokta ägg.

lördag 15 augusti 2009

Men titta på mitt leg, då!

19? 25? På kräftskiva, igår.

På tisdag är det två månader tills jag fyller 25. En efter en har de redan fyllt, 84:orna. Och idag påbörjades en stor ålderskris, ja, jag skulle nog till och med kunna kalla det för livskris. Anledningen? För första gången frågade de inte efter leg på Systembolaget!

Okej. Nu gäller det att handla snabbt och beslutsamt. Inhandla en rynkkräm snarast! Och sluta sola, alla vet ju att det förstör hyn. I alla fall på sikt. Alkohol fördummar och föråldrar, så sluta med det också. Jag började bra som chaufför på gårdagens kräftskiva. Jag ska bara dricka slut på den öl vi har kvar i kylskåpet, sen så. Kläderna då? Ja, idag har jag lånat kläder av F med H, 16 och ett halvt år ung, så där är jag helt klart på rätt spår. Tillskott av fiskolja äter jag redan för att hålla hjärnan i trim. Och motionen går det ju bra med. Slutsats, snart ser jag ut som 19 igen!
De här limporna jag gjorde imorse kan mycket väl vara de snyggaste jag gjort! Hoppas på att de är de godaste också! Egenhändig variant med vetemjöl, havrekli och tomatkross i.

Jonna aka Elin Woods

Klockan är 6.38. Jag har varit vaken en timma. Det är lördag. Nu ska jag baka bröd tänkte jag... gå och lägga sig igen, vad är det liksom... när man kan baka, promenera, lyssna på Ring Så Spelar Vi och annat fantastiskt! Sängen är ändå tom och jag känner mig rätt pigg. Det känns nästan som helgmorgnar i mitten på mars. Fast ändå inte.

Jag leker nämligen Elin Woods såhär på morgonkvisten! Jag har kört världens snyggaste golfspelare till KM i golf. Om han är en av tre bästa på de 36 hål de spelar idag, går han ut som en av de tre sista på 18 hål i morgon. Och det tror jag att han kommer att vara. Och i morgon ska jag med och titta, antingen som publik eller caddie. Det blir grymt!
*
Nu ska jag börja baka... för börjar jag nu, så hinner jag få nybakat bröd till morgonkaffet om ett par timmar!

fredag 14 augusti 2009

Action vid flinghyllan


En del i ihopflyttandet är att börja planera mat, handla och göra andra diverse aktiviteter. Igår var vi på Hemköp och befann oss vid fling- och müslihyllan. Älskling går och kollar på olika paket. Lyfter fram ett paket Cheerios och säger
-Ja, i de här är det väl säkert mest bara socker...
Var på jag ser min chans att briljera med innehållsförteckningskunskap, och lyckligt tar ett likadant paket och börjar högläsa från innehållsförteckningen.
-De innehåller SOCKER, HONUNG... OCH SIRAP! (förfärat utrop) Jag skall just börja räkna ut antal gram sockerarter per hundra gram flingor när älskling suckar och ställer tillbaka paketet.
*
Undrar om det var före eller efter detta som han högt (på engelska) började säga "kan någon rädda mig från den här galna kvinnan hon förföljer mig och jag blir inte av med henne" eller när jag fascinerat lyfter en otroligt lång gurka, viftar med den framför mig och ropar över hela grönsaksavdelningen "älskling! kolla vilken lång!" Det var en spännande utflykt och jag kan inte bärga mig till att bo ihop. Och det menar jag verkligen med hela hjärtat, för jag har aldrig förr känt så som jag gör eller mött någon som honom.

onsdag 12 augusti 2009

Bull- och kakavgiftning

Hösten brukar ju innebära mer rutiner och gärna nyttigare sådana. Semesterlivet är späckat med fika, öl, glass och vila. Och det behövs. Nu arbetar jag med avgiftningen. Kanelbulleavgiftningen. Snart är tredje dagen i hamn... det har inte hänt sedan typ, maj?

Men jag längtar redan till att sitta i en eller två stugor i oktober, dricka kaffe och äta bullar, som under sommarens och semesterns höjdpunkter i år när vi packade bilen och for till norr och söder.

tisdag 11 augusti 2009

Nytt brev till coachen

Hej! Hur är det med dig och familjen? Hur går det med löpningen, har du tävlat något? Jag har bara tävlat två gånger under sommaren, en gång i maj och en gång sista juli. Får se hur det blir framöver... Just nu är mitt stora problem hastigheten! Jag blir helt enkelt inte snabbare, snarare långsammare... Om jag jämför med hösten-2008 så sprang jag sällan långsammare än runt drygt 5 min/km även på 14-15 km. Skillnaden då var att jag då aldrig sprang längre än så. Idag är jag ju mycket uthålligare och kan visserligen springa 23 km i 5.30-fart... men har svårt att bli snabbare på distansen 8-15 km. Håller långpass-hastighet (E-tempo) även då... är det slarvandet med kvalitetspass och intervaller tror du? Har du något tips...tack på förhand, kram Jonna

Just nu sitter jag och surar över att jag springer så sakta så klockorna stannar och kossorna runt Limsjön somnar. Är det bristen på pannben, viljan att pressa sig, få blodsmak i munnen, vad vet jag. Idag fanns ingen ursäkt för hastigheten. Mår lite illa, har hört att man ska äta något litet då när man har magkatarr så äter transfettskex och väntar på kvällsfikakalas.

237 kronor

Ganska ofta när jag handlar inbillar jag mig att slutsumman hamnar på samma krona. 237 kronor. En magisk, något otäck siffra. Vill 237 säga mig något särskilt? Finns det ett dolt budskap i dessa siffror, ungefär som i Lost och Hurleys vinnarnummer på lotto som sedan dök upp i serien i olika sammanhang...

Det står dessutom på kvittot att jag betjänades av kassa 2/730. Vart är de andra 728 kassorna på Hemköp som jag missat?

Ganska ofta ser mitt handlingskvitto ut ungefär som följande
Bananer
Nektariner
Tomater
Ägg
Jäst
Mjölk
Yoghurt
Keso
Skinka
Lättfalu
Fullkornsbulgur
Russin

En sådan lista hamnar vanligtvis på cirka... 237 kronor!

Vilken kvalitet!

Jag har i evigheter haft ambitionen att börja köra mer kvalitetspass, för att bli en snabbare, starkare löpare och dessutom få en effektivare träning. Det behöver inte innebära fler pass, snarare tvärtom, men mer kvalitet än kvantitet. Även om jag vill ha kvantiteten också...

Igår drog jag på mig min nya lovely vinröda CRAFT-tröja och gav mig ut. Först cirka tre km uppvärmning, sedan backträning! Jag hade sett ut en backe på Hägergatan som kanske är uppskattningsvis 150 meter med brant lutning. Sprang upp och ner fyra gånger, hade läst innan att man ska börja backträning med fyra intervaller för att successivt utöka till uppemot åtta stycken. När jag sedan diskuterade detta med JW och han menade på att det beror väl kanske på grundförutsättningarna, du som redan är löptränad kanske inte behöver börja på steg ett, men ändå.

Joggade vidare bort till Lugnet där vi sedan spelade fotbollsmatch med ett gäng fina filurer. Där kan man verkligen prata intervall! Snacka om snabbhetsträning. Om jag fick ett sådant här pass per vecka skulle man nog snabbt bli både starkare och snabbare. Tot blev det cirka 1 h löpning cirka 11 km. Idag har jag både träningsvärk, och det var länge sedan jag fick det av ett löppass sist, samt ont här och var efter fotbollen...

måndag 10 augusti 2009

Hejdå semester...

6:22 stämplar jag in på jobbet. Har jag blivit knäpp? Eller alltid varit. Fast det känns rätt bra att komma först, första dagen efter semestern. Att få sitta för sig själv i ett knäpptyst, folktomt kommunhus. Fyra veckor har jag varit ledig! Och nu är jag här igen. Mackan till förmiddagskaffet är bredd, inlagd i kylskåpet. Nyckelkortet sitter fast i byxorna. Och jag kom till och med ihåg lösenordet till datorn.

Jag har så mycket bra att se fram emot, närmsta veckorna och året och livet. Jag älskar att leva. Därför tänker jag inte bli negativ för att jag börjar jobba igen. Så, tjolahopp tjolahej, ha en bra dag, puss och kram.

söndag 9 augusti 2009

Tån, kapitel II


Vad man gör när man inte har så mycket annat för sig, semesterns sista gyllene timmar. Tar foton på sin tå, till exempel.

Ett hål i tån

När ska man lära sig... att det inte fungerar att planera in kvalitetspass med backträning dagen efter fester. Som efter storasysters sagolika födelsedagsfest igår. Vagt grön i ansiktet klarade jag i alla fall av att cykla fram och tillbaka till Leksboda, för att hänga med gänget, äta rester och diskutera gårdagen.

Och sen tappade jag en nagel och tvingade alla att beskåda hålet jag nu har i tån, ett hål istället för en tånagel.

Och jag ordnade en ny kudde åt JW, eftersom han säger att den han har nu är "som att sova på en död katt".

Och vad ska jag göra nu då? Spänningen är olidlig. Ångestnivån hög. Jag tar nog en dusch först och främst, sköljer bort eländeskänslan med hett vatten över kroppen.

lördag 8 augusti 2009

Älskade familj

Den här helgen är full av familjesammankomster! Igår födelsedagskalas hos JWs mamma A. Idag på fm hela härliga familjen Hansen på glassfika på balkongen. Jag och Gustaf levde rövare. Gustaf fick 15 kr i glasspengar, av JW, som inte ens var med. Detta för att blidka honom, efter att min bror sagt till Gustaf att J inte ville träffa Gustaf, att det var därför han inte var här. Gustaf gjorde mig även en tjänst genom att ta sönder ett fult gammalt rosa halsband. Jag och Gustaf enades även om att det nog är bättre att satsa på en golfkarriär snarare än innebandy, då det förstnämnda är marginellt mer inkomstbringande. Vincent åt orange gryta och visade sina atletiska färdigheter. Det var en trevlig stund.

Nu är det dags att börja ladda upp inför storasysters storslagna födelsedagsfest, hon fyller 30... Jag har en ny svart klänning. Och det var länge sedan jag var på fest. Och Elina har lovat att vi ska dansa bland bärbuskarna i kväll...

fredag 7 augusti 2009

Med en golfklubba


En som inte kan...
I juni slog jag på en golfboll för första gången. Det gick oväntat bra, till både familjen och pojkvännens förvåning. Idag var det dags igen. Denna gång utan förvarning, och jag skulle iklädd för trång klänning och ballerinaskor svinga en klubba. Det gick åt helvete. Och egentligen struntar jag fullständigt i det. Det är bara logiskt. Det som gör mig förbannad, är min egen reaktion och simpelhet. Att tårarna bränner bakom ögonen, bara för att jag inte kan spela golf.
*
Jag får vara glad för annat, att jag ska på två födelsedagskalas i helgen, att jag haft en vecka med sol, god mat, bra träning med bra känsla för första gången på säkert en månad... och i fortsättningen får jag njuta av hans spel istället, hur häftigt det är med någon som är så duktig på något, de vackra slagen, koncentrationen, fokuset, precisionen.

Och en att vara stolt över, för det och mest för att han är den han är, precis så.

torsdag 6 augusti 2009

Du står på Hemköp. Du ska försiktigt plocka ner en fil med snälla bakterier till din söndervärkta mage. PLASCH så träffar en Kefir, granne med hälsofilen, din fot. Förpackningen går sönder och du får ett klädsamt lager filmjölk över hela dig, din matkorg, hela kylrummet. Skamsen cyklar du hemåt, med filfläckade kläder och doftande av sur fil.

Nåja, nu är smörgåsarna bredda, äggen kokade, en påse nybakta bullar som mamma lämnade utanför dörren i morse nerpackade i korgen. Honey och kaffetermosen kommer snart, vi drar med våra cyklar iväg på en liten utflykt!

Plocka allt du törs där i min trädgård

Malin resonerar kring det här med att fylla 30, inför helgens stora festlighet. Själv fyller jag snart 25. För några år sedan var det här med dagar, tid och ålder något som stressade mig enormt. Just nu är jag glad att jag lever livet jag vill leva och förhoppningsvis har så mycket fint framför mig.
*
Och jag är glad att jag nu kan stå och göra moves som Kissande hunden till låtar som Ska vi plocka körsbär i min trädgård på Hembygsgårdarna i Leksand, utan att skämmas eller tycka det känns pinsamt och jobbigt, utan bara rätt kul.
*
Nu är det två dagar kvar + helg av min semester. Det gör mig rätt ledsen. På programmet står utflykt, träning, inhandling av diverse presenter, inhandla alkoholhaltig dryck, två födelsedagskalas. Och en söndag.

onsdag 5 augusti 2009

7 days

En vecka av livet, det är ju ingenting och allting. Det har varit både de värsta och bästa dagarna, ja jag tror det, från botten av mig tror jag det. Det är väl så, att sorg, lycka och hopp går enade genom och fram. Nu är det nya dagar som kommer och en del av de Fartfyllda aktiviteter som har varit har varit ungefär såhär.

Olsnäsmästerskapen i terränglöpning
Torsdag den 30 augusti gick Olsnäsmästerskapen av stapeln, i Olsnäs, kors i taket. Jag var anmäld till 12 km loppet och mitt mål var att springa på under en timme och hålla under 5 min/km. Det gjorde jag inte. Jag sprang på 1.01.40 vilket gjorde en kilometertid på 5.08/km. Men jag sprang faktiskt fel... vid 6 km-varvningen var det dåligt skyltat och utan någon klunga att följa, sprang jag fel. En omväg på flera hundra meter som kostade mig minst 2 minuter. Så hade inte pucko-pajas-jag gjort den tabben så hade jag ju fixat målsättningen...

Det var hursomhelst en kick att tävla, en bekräftelse på att formen inte är så bedrövlig som jag befarade... Och trots terrängen, backarna, leran så kändes det riktigt bra och många tankar jag hade om tävling och träning blev bekräftade. Med mig hade jag dessutom två herrar från familjen W som supportrar och det värmer hjärtat och gör att man orkar och vill mer.

Motala dit och hit
På grund av olika anledningar blev det en helg i Motala. Det var mycket fint. Jag bodde i ett litet grönt hus med många rosor utanför, hos en fin farfar och tillsammans där med svärfar och pojkvän. Vi grillade, bakade, läste, drack öl, åt godis, sprang, fikade nere vid kanalen, och dessutom red vi hos en faster som är hopptränare/beridare/driver en ridklubb. Min älskling fick rida på en häst som gått internationell hoppning Svår klass med placeringar. Jag fick rida på Modesty Blaise, hon var liten, trevlig och pigg och jag har saknat att rida. Jag tror vi återvänder snart till Motala precis som till Hinnsjön. Och i tom och efterlängtad frånvaro av egna mor- och farföräldrar är jag glad att jag nu har älsklingens som bonus.

Långt långpass
Igår stod ett långt långpass på schemat. Och det blev långt och det blev härligt. Min kropp var verkligen med mig, inte mot mig som så ofta annars denna sommar. Från första kilometrarna visste jag att det här blir bra. Så stark som jag känt mig då har jag inte känt mig på många veckor. Hela kroppen var med, magen, benen, styrkan, huvudet. Solen sken milt över Limsjön och jag sprang 22.2 kilometer. Det tog 2 timmar och 4 minuter, 5.37 min/km, Easy tempo. Efteråt var jag visserligen gråtfärdigt trött med prickar framför ögonen, men samtidigt är det få saker som slår känslan av att göra det, klara det, något svårt, något jobbigt.

Och så allt annat...
Jag har fikat med syskon och syskonbarn, hängt med tjejen jag känt sen bäbisben, fikat minst en gång om dan precis som tänkt, vi var burit byrå och pratat om en tv, snart ser det inte riktigt ut som det gjorde förut här hemma när vi ska dela tvättkorg och sovrum och middag. Och det gör mig in i hjärterummet glad.

Comeback

Efter en veckas bloggpaus, och paus från omvärlden, bloggarna, Internet och en paus från det mesta, gör jag nu comeback. Men jag har inte saknat det något alls, inte bloggen, inte Internet, inte något...