En kommentar,
Men det finns ju ingen som äter så mycket som Jonna! Den komplimangen (?) tilldelades jag imorse när jag och mamma satt och avnjöt en del av frukosten, som vissa fredagar delas upp i tre (fil, banan och müsli innan simningen kl 5:30, kaffe och en macka efter simningen kl 7:15, kaffe och en macka på förmiddagsfikat kl 9:00)
En känsla, en vag känsla av oro, kanske magkatarren, kanske något annat, kanske att jag i ett svagt ögonblick bestämde mig för att springa intervaller på en 400 m-bana efter jobbet, det känns som att det kan vara en jobbig grej. Eller det där telefonsamtalet jag missade igår, och som nu gör att jag går omkring med telefonen klistrad i handflatan och väntar på att den ska ringa igen.
En plan, gemensamt löppass på söndag 2/5! Samling och redo att sticka 10:00 prick. Vi springer ett eller flera varv runt Limsjön (ett varv=7 km) eller annan fin väg som vi kommer fram till. Det viktiga är att längden på passet kan varieras utifrån att vi vill springa olika långt. Kom och spring, det blir kul!
En dag, Valborgsmässoafton. Och det är helg nu, snart, hemmahelg, med sol och majeldar. För exakt ett år sedan hade jag hämtat hem honom från Arlanda, ett år har gått sedan dess, det bästa året, den bästa tiden, den är nu!
Foto från maj, 2009. En roddtur på Siljan, Skarbohäll. Tre långa månader var över. Och tänk då, för ett år sedan, jag trodde att lyckligare än såhär kan man aldrig bli eller vara. Men det går!