försöker se ball ut torsdag morgon.Idag var himlen blåare än blåast och snön vitare än vitast. Och solen värmde nästan min örsnibb när jag följde kanten av älven på lunchpromenaden. I mitt bröst slogs en volt av glädje för att jag fick höra rösten på den underbara person som får mig att orka allt och lite till.
De sista dagarna har det funnits saker att vara glad och ledsen för. En sak som jag blir glad åt är vänner och samtal med dem. Fina Fridah och jag har haft flera samtal sista kvällarna på msn, och det är liksom pure glädje i det för mig. Att man vet så lite om allt, och folk jag inte kände alls för ett halvår eller ett år sedan känner jag nu litegrann och det gör att jag känner mig levande.
2 kommentarer:
hej och hå.. jag är så disträ nu innan tentan att jag inte riktigt minns vad som stod i det här inlägget... puss
men gud va ball du såg ut i torsdags morse.
Skicka en kommentar