Inte ont!

Idag sprang jag och min kollega fd elitroddaren MK (hah, jag gillar det här med initialer, det känns lite tufft och så behöver jag inte lämna ut namn till höger och vänster om de inte skulle vilja det). Vi sprang en sväng på dryga 7 km i lugnt prattempo, stundvis var det rena isgatan där regnet frusit till en tunn hinna av is på vägen. Men jag fick inte ont alls! Och kroppen kändes så pigg och full av kraft! Åh, löpning, älskade löpning, kan det inte alltid kännas så... Och det är ju kul att springa ihop med andra! Jag är ständig på jakt efter folk att springa ihop med för att liva upp det lite, hitta nya vägar, mer motivation... någon som vill ut, säg bara till, jag är på!