tisdag 18 november 2008

Inte ont!

Idag sprang jag och min kollega fd elitroddaren MK (hah, jag gillar det här med initialer, det känns lite tufft och så behöver jag inte lämna ut namn till höger och vänster om de inte skulle vilja det). Vi sprang en sväng på dryga 7 km i lugnt prattempo, stundvis var det rena isgatan där regnet frusit till en tunn hinna av is på vägen. Men jag fick inte ont alls! Och kroppen kändes så pigg och full av kraft! Åh, löpning, älskade löpning, kan det inte alltid kännas så... Och det är ju kul att springa ihop med andra! Jag är ständig på jakt efter folk att springa ihop med för att liva upp det lite, hitta nya vägar, mer motivation... någon som vill ut, säg bara till, jag är på!

2 kommentarer:

Anonym sa...

kanske kanske kanske kan vi springa på lördag. tyvärr är jag inte lika överförtjust i det där med löpning som du... men det har väl att göra med att jag inte springer så ofta och det därmed blir jobbigt när jag gör det. tacka vet jag friskis o svettis ;)

Anonym sa...

du är ju på en sådan nivå att bara eliten hinner med dig så då blir man ju själv iaf.