Löpningen under 2012 har verkligen inte gått radrätt! Men blir saker någonsin som man tänkt sig? Nej, det är bara att inse att ingenting någonsin blir som man tänkt sig. Men det kan bli bra ändå!
Vasaloppet och Vättenrundan, återkommande förkylningar, vadskadan... Men när jag väl har fått till det så har löpningen gett mig storslagna upplevelser, Påskutmaningen, Limsjön marathon, sommarsolståndslöpning till Åsleden, Blodomloppet, Vansbro terrängmarathon. Men däremellan har det inte blivit så mycket kontinuerlig löpning.
Nu hoppas jag att vaden börjar bli i skick att utöka löpträningen. Lidingöloppet ska avverkas, så är det bara. Annars går Klassikern 2012 om intet! Kanske är mitt först uppsatta mål för Lidingöloppet orealistiskt. Jag vet inte. Just nu får jag bara fokusera på att komma upp i distans och mängd igen. Fart sliter och korta intervaller, som är dökul, lär inte göra så mycket nytta nu. Jag vill gärna baka in en del backar i distanspassen. Distans och backar, det är så jag tänker mig det. Tror ni att jag tänker rätt?
Det är en besvikelse att jag åkte på en skada igen, jag tycker inte det är riktigt förtjänt, och jag känner en liten sorg att sommarlöpningen blev utebliven. Men nu kan det bara bli bättre, och att gräma sig gör som bekant ingenting bättre. Jag får se det positiva, att jag blivit starkare både i gymmet och på cykelsadeln under dessa 6-7 veckor...
6 kommentarer:
Vet du, hösten är bästa springtiden! Så nu ska du vara frisk och hel bestämmer jag.
Jo jag tror att du tänker rätt! Jag har nästan bara kört distans nu och tror att det har varit bra för min vad, det har hela tiden gått framåt! Bra att du fokuserar framåt och ser det positiva, det hjälper dig på vägen! Jag håller tummarna nu för en frisk och hel Jonna! Kram!
Nej, det blir sällan som man tänkt sig. Men även det negativa brukar föra något gott med sig, precis som du är inne på. Du ska se att hösten blir en höst i löpskor! Blandat med annat förstås så du inte får problem igen.
Nej, du hade verkligen inte förtjänat någon skada. Absolut inte. Men som Andrea skriver, hösten är ju ändå bästa tiden på året för löpning! Krispig luft och vackra färger.
Tror du tänker rätt. Men var lite försiktig med backarna, som sliter klart mer på vaderna än slätlöpning.
Nej verkligen inte förtjänt av någon skada. Men livet är ju så... det blir inte alltid som man tänkt sig men bra ändå. Önskar så att du i alla fall ska kunna ta dig igenom LL nu då klassikern är så nära. Kram!
Typ samma här... Visst kan jag kuta men benet lever sitt eget liv. men du, vi kämpar på! Skam den som ger sig! ;-)
Skicka en kommentar