Ryter till...

OS är fantastiskt! Men det rör också upp en del känslor. Vilka medaljer väger tyngst, till exempel? En viss (ö)känd triathlet missade inte sin chans att provocera när han deklarerade att det var skönt att Sverige till slut fick en riktig medalj i triathlon. "Ponnys och segling" räknades inte riktigt.

Jag såg att även några andra tuffingar hakade på. Är man så pytteliten själv att man måste klättra upp på andra och kika ner, för att känna sig större? Känns de egna framgångarna större om man meddelar att andras framgångar är mindre?

"Till Idrottsgalan nästa år kommer det hästar och båtar", läste jag också. Det är ju ungefär samma logik som att det skulle komma skidor och cyklar? Men de idrotterna blir aldrig ifrågasatta.

Framgång föder framgång. Att någon annan lyckas behöver inte betyda att du lyckas mindre.

Igår kväll var det dags igen. Damerna tävlade i kulstötning och kommentarerna lät inte vänta på sig... Det var mycket åsikter om "är det kvinnor eller män" och åsikter om deras utseende i allmänhet. Som Mikael skrev, det är väl inte direkt kvinnlighet de tävlar i? Eller är det en skönhetstävling? Och vad är kvinnligt i typisk mening?

Men varför ens bli förvånad. Kvinnor ska ständigt bli bedömda efter skönhet, utseende och kvinnlighet. Det är inte bara inom sportens värld, samma sak gäller kvinnliga politiker, företagare och vad du vill. Att vara begåvad, det räcker inte...