Och ännu en gång lurades känslan - det gick riktigt bra! Under de 4-5 veckor som jag nu styrketränat kontinuerligt har jag tagit ikapp mycket av det jag tappade under uppehållet. Bänkpressen fick sig en match och nu kändes det helt kontrollerat att lyfta 40 kg 8 x 3. Nästa vecka ska jag börja pröva på 45 kg. Dessvärre styrketränar jag alltid ensam och det är riskabelt att lyfta den där sista skakande repetetionen när du inte har någon som passar bakom.
Träning tar och ger energi. Väl hemma rostade jag müsli och poppade popcorn. Vi fick sen se Johan Eurén brotta sig till ett brons i OS! Så imponerande och inspirerande. Det kanske inte är en slump att jag just nu inspireras extra mycket av styrkegrenar, eftersom jag inte kan löpträna och måste fokusera på styrka och alternativ träning.
När min mamma sedan skrev att min morfar, som dog innan jag föddes, varit aktiv brottare blev jag väldigt nyfiken! Det vill jag veta mer om! Med morfar som brottare och farfar som skogs- och träarbetare kanske det är i gymmet och bland vikterna jag hör hemma? Skämt åsido, att styrketräna känns roligare och mer inspirerande än på länge!
6 kommentarer:
Ja visst är det kul att känna att man blir starkare! Jag är också sugen på att styrketräna nu men vandringen "kommer ju emellan". :-) Inte så ledsen för det förstås, men kanske blir det några armhävningar på fjället.
Vilken härlig dag och skönt att vara igång sådär bra med styrkan igen(och att din känsla innan var fel)! Håller med dej om att då man MÅSTE gå in och köra, trots att man egentligen vill vara ute, då är det surt! Där tänker vi lika igen! :)
Miss ma gyyyym. tror jag.
ursäkta jonna å morfar men brottningsmatchen var ju så tråkig bara bök å passivitet,hur kan man bli inspererad av det är en gåta :) kramar
inspirerad stavas det väl ändå andreas ;)
haha jag har ju alltid sagt att brottning är din gren. det passar våra "rejäla" kroppar :)
Skicka en kommentar