fredag 18 november 2011

De första snöflingorna

Den 18 november ser jag äntligen de första snöflingorna. Härom dagen var det under -8 grader när jag klev upp. Äntligen. Idag är det fredag. Äntligen på den också. När jag hittade den här bilden på Facebook härom veckan blev jag lycklig. Det är min gamla ponny. Han är 18 år nu, och nästan helt vit. När vi hämtade hem honom från Västergötland var han en nästan svart, mörkgrå avblekbar skimmel. En 5-årig, ostyrig ungponny. När jag skulle flytta och studera sålde jag honom, han bor fortfarande kvar i samma familj.

Jag tänker på andra minnen också. Minnen från ett fejs (ladugård) i Kinnvallsjösätra. En kanna spenvarm mjölk som en då sjuårig flicka drack upp. Jag hade aldrig druckit något så gott som den feta mjölken som nyss handmjölkats från en av fjällkorna. Minnen av getter, kossor, kalvar och en kraftkvinna som rymde så mycket styrka och så mycket kärlek i samma person. Jag tror att Maria Lill-Maja nu för alltid finns i Kinnvallsjösätra. Fri.

9 kommentarer:

Löpning & Livet sa...

Snö på Sixtens 9 månaders dag! Inte här dock :)

Avblekbara skimlar är de finaste hästarna! Mun bästa av lektionshästarna hette Pluto Katinka och var en Lipizzaner. Dock några cm för låg (ponny) för att få avlas på. Sen skötte jag en hopphäst, engelskt fullblod, som hette Grey Flint. Men han var flugskimmel och det är nog snäppet finare än avblekbar när jag tänker efter :)

LL sa...

Det där var djupt! Känner att jag fick en tår i ögat!

julia sa...

Vad idylliskt det låter!!

En hår-munk, eller en hair-doughnut, är en munkformad grej som matn sätter runt sin hästsvans och sedan viker runt håret för att få en stor och fyllig ballerinaknut. Finns att köpa på glitter. det gjorde jag efter tips från en kompis och tycker den är jättebra!

Ullis sa...

Vilken fin bild! Har försökt få en liknande på Freja som jag rider (en härlig dam på 21 år) men hon vill inte låta mig vara ifred ;)

andreas sa...

försvinn snö, försvinn!!!

elina sa...

Vilken vackert och känslosamt inlägg älskade syster. Många fina minnen innehållande djur. Stall smulan i Leksboda och fejset på Vallen! Hujedamig vad man kan sakna djur i sitt liv... Jag tror också att Lill-Maja går där på sin vall.

<3

mor sa...

Vad fint att tänka att Maria alltid finns där.Fri! Tack för de orden!

elly sa...

åh, justus! vad fin han är. jag vet ingenting om min justus, men jag antar att han inte finns längre. han var ju gammal redan då jag hade honom...

Frida sa...

Åh, fina Justus! Va olik sig han är, och tänk att han blivit så gammal.. inte klokt vad tiden går. Kram