Jag älskar mat, och äta, om det nu skulle undgått någon... Enligt mamma min har det alltid varit så, jag var snäll och foglig som bäbis bortsett från när hungern tog sitt grepp om mig och jag skrek som en stucken gris tills jag hade flaskan i munnen. Då blev jag nöjd igen.
En av de bästa måltiderna som finns är målet efter en tuff träning, när hela kroppen suger åt sig av energin. Som nu, efter 17,2 km långpass i hygglig fart kl 7:55 fredagmorgon, och jag får avnjuta en stor kopp kaffe och två stora skivor av ett av de godaste bröden som finns, filmjölkslimpan med nötter och russin, med nyköpt Ockelbo-ost, smör och tomat...
2 kommentarer:
åh så långt vill jag oxå orka springa kram
du är galen som springer så långt.
Men super kul att det går bra med löpningen!
Ta hand om dig och din familj nu när ni går igenom tuffa tider.
Puss och kram
Skicka en kommentar