Kapitlet jag valde hette Mjuk och stark (sida 167). Vattnet är flytande, mjukt och eftergivet. Men vattnet urholkar sten som är hård och inte kan ge efter. (...) Det är ännu en paradox: det som är mjukt är starkt.
Och det träffar som en pil på en poängtavla, mitt i. Jag är starkare och samtidigt mer sårbar än någonsin förr. Mer levande i varje sekund, mjuk och stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar