Efter en ganska rucklig (som mamma säger) natt med både mardrömmar om ofrivilliga piercingar, tatueringar och att vara fast med mördare på en stor båt, mitt ute på ett iskallt, grått hav, uppvaknande 3.2o, gå på toa, skriva sms var det skönt att vakna till lördag! 
Elina och Per åker ut till Skarbohäll över helgen, jag är lite avundsjuk. Det är ju sommarparadis och smultronställe indeed och jag kan kolla på våra bilder därifrån flera gånger om och om igen och bli glad och varm i hjärtat. Elina har i alla fall sagt att jag kan få komma ut och våldgästa deras love weekend en stund på dan i morgon för sol, bad och fika på bryggan... Jag hoppas också på en egen sådan snart med ingredienser sol, mat och mys på bryggan.
Oh my! Det är ett högtryck utan dess like och jag leker semestertider fast det inte är det. Och då badar jag i Siljan två gånger igår, grillar på balkongen, bränner vid hamburgare, gör frukostsmoothies, solar på lunchen, håller tummarna för min golfspelande älskling för att han ska äga banan som jag tror att han kommer göra, laddar inför tredje roddtävlingen i Mora, och som Elina säger, ler, ler, ler!
How to know you are doing a golf player. Eller jo, det finns andra sätt också. En blick i fjärran och du kan ana tankar om klubbor, slag, hål, bollar, gröna greener, chipp, cut, drive, droppning, bogey, birdie (alltså, jag vet vad allt detta betyder!) och ett mummel om att det inte går att ha picknick vid hål sju är andra sätt att veta.
Då jag gick i grundskolan var det Den blomstertid som kommer som bekräftade att en evighet av ledighet låg framför en. Sen cyklade vi upp till Opplimmen, köpte glass på Fräsgården, promenerade G:a Landsvägen och Mellanbyn och åt falukorv med stuvade makaroner hela dagarna långa.
Senare blev det sitta på glasverandan med kaffe, kaka och snus för vissa. Grilla hamburgare, dricka öl, cykla vinglande hem i sommarnatten med lillasyster.
Nu sitter jag på ett kontor och försöker inte få panik av pappershögar, av sol som skiner ute och att jag inte badat i sjön på tre och en halv vecka. Och nu längtar jag mig blå och grå efter att i första hand arbetsdagen ska ta slut om två och en halv timme, få hålla i darling, och, semester. Och den ska bli ungefär såhär är tanken...
*Fika flera gånger varje dag med fina familjen, mysigaste mannen, värdefulla vännerna
*Laga bra mat, baka bullar, grilla hamburgare, dricka öl, äta glass
*Springa, styrketräna, spinna, simma precis så mycket som jag vill och orkar
*Fara till Hinnsjön, pussas i Skarbohäll, shoppa i Stockholm, Motala, Vallen
*Samla styrka från fötterna ända upp hela vägen ut
På midsommardagen var det då dags för deltävling 1/7, vår hemmatävling Siljansnäsrodden! De sista träningarna har känts lovande och vi var taggade till tusen inför start. I försöksheatet fick vi ro nästan ett halvt lopp innan loppet fick röd flagg/omstart… Nästa start blev inte lika bra men vi vann vårt försöksheat och hade bästa tiden totalt sett. Sedan, finalheat! Siljansnäsarn, Brudpiga, Sofia Magdalena. Vi ledde större delen av loppet trots en del strul, vår bog-taktåra fick byta åra i början på loppet t.ex. Sista årtagen rodde Brudpiga om oss och vann loppet med mindre än en sekund... Så surt, så nära, så gärna vi ville ha den där segern… det är tungt att tappa en ledning. Men nu är det som Maja skrev på fb, ny vecka och nya årtag, i morgon Sollerörodden!
En snygg och icke-urvriden trasa.
Efter en dag här och jag känner mig som en urvriden disktrasa. Eller som någon här någon gång sa, att på morgonen hoppar man på karusellen och på eftermiddagen, i farten, ska man försöka hoppa av den, gå hem och leva. Inte konstigt att man känner sig snurrig och yr på vägen hem! Men solen skiner nu, jag har haft den finaste, bästa och roligaste helgen trots 93 mm regn, jag kan se fram emot midsommar med alla kära och jag ser fram emot efter midsommar också och tiden som kommer då, så med allt det vetandet och hoppet i hjärta och hjärna klarar jag nog nästan vadsomhelst.
Dagens långpass löpning förtjänar ett kapitel för sig. De första 12 km var trevliga, ett bra E-tempo, cirka + 13 gr ute och fina vägar. Sen styrde jag av ner mot Limsjön Runt-sträckan. Att det de sista dagarna har fallit extrema mängder regn tänkte jag inte så mycket på... tills jag stod inför ett fem meter långt, tre meter brett vattenflöde, inledningsvis kanske tio cm djupt. Det gick inte att gå runt. Att stanna eller vända är inte ett alternativ. Alltså, jag springer rätt igenom. Visst, blir blöt men tänker inte så mycket mer på det, förrän jag inser att det inte var en liten pöl utan att banan blivit en å och att jag fick passera rätt igenom kanske tio olika långa, djupa vattenpartier. Under värsta bitarna hade jag vatten nästan upp till knäna!
Idag kan ni läsa det här, om mig, på en av Sveriges större träningsbloggar! En av mina förebilder är hon, Terese Alvén. En stund av blogglycka såhär på fredagsmorgonen... och en länk till Fartfylld! i hennes inlägg. Hon skrev mail och frågade om det var ok att hon lade ut allt på bloggen då hon tyckte det var inspirerande! :)
Nu är det verkligen sommar, idag tar Leksands studenter studentexamen. I spöregn. Jag firar sommaren idag med att se ut som en trollunge, och en ny layout på bloggen. Det var dags nu efter åtta månaders oförändrat utseende. Men det handlar om samma saker...
Var du mer nöjd för några år sedan? Nej. Jag tycker de flesta blir snyggare med åren, både inuti och utanpå, ens 22-åriga jag är snyggare än ens 18-åriga jag och så vidare. Det kanske är samma princip som att jag inte vill vara 14 eller 52. Och en som är 52 vill förhoppningsvis inte vara 24 igen. Nu är det min tur och min tid i livet att vara 24 och din tid att vara 52 och någon annans tur att vara 14.
En fantastisk fördel med att ens pojkvän börjar arbeta 6.00 och väckarklockan ringer 5.10, är att du också då kan stiga upp, cykla till gymmet och träna helt ensam i arla morgonstund. Underbart är det och i morgon är det dags igen, hoppas jag lyckas dölja min besvikelse om det är någon där... då kan jag ju inte springa och sjunga med i låtarna...
Sveriges Nationaldag 090606 firades på bästa av sätt, med kärlek, vänner, familj och picknick! 
Och fram tills en och en halv timme innan förtränger jag vad det är som ska hända. Och nu orkar jag inte andas ner i magen för då känns det som att något stort går sönder. Du fattas mig så! Och nu ska vi säga hejdå. Det går inte men det måste gå ändå. 
Jag älskar mat, och äta, om det nu skulle undgått någon... Enligt mamma min har det alltid varit så, jag var snäll och foglig som bäbis bortsett från när hungern tog sitt grepp om mig och jag skrek som en stucken gris tills jag hade flaskan i munnen. Då blev jag nöjd igen.
Tänk att något som innan känns så extremt icke-lockande, jag menar... +8 grader och regn, mössa, vantar, underställströja... kan bli så kul och bra! Det är dagens roddträning som blev så, från bottenläge till top notch! Starterna satt som ett smäck, lillasyster, som äntligen är hemma för sommaren, och jag satt åter på stråk respektive bog 3-bänken och det var bra tryck i båten! Då sjunger alla fem starka tjejer i bilen schlagers på vägen hem! Och det är bara dryga 2 veckor kvar till första tävling...
Idag har jag till skillnad från hur det oftast är, ätit både lagad lunch (ok det var på Moskogen) och middag. Min version - en något förenklad variant - av spaghetti Carbonara.
Och regnet faller över axlarna, det är sju grader och det känns som oktober fast det är juni. Det gör kanske inte så mycket, även om jag helst skulle stanna inne under täcket hela dagen. Idag har jag varit på handledning. Vi läste i en bok Ledarskapets Tao av John Heider. Jag förstod inte riktigt det där med ledarskap, det handlade om tao.
Hur glad blir man (jag) inte av att få sådana här spontana bloggkommentarer? (...)Nu har jag strukit omkring här länge nog för att skämmas om jag inte ger mig till känna och öser ur mig allt beröm! Jag blir alltid så peppad när jag läser din blogg, den är så fullproppad med livsglädje att jag får hög puls bara av att läsa den! :) (...) Svar, jag blir jätteglad!
