Min fästmans farfar drog idrag med mig till triathlongymnasiets testtävling, "Bergsättersrundan" 6.2 km. Eleverna, och andra intresserade, springer loppet en gång i månaden vintertid. Bernt och Karin tyckte att jag och JW skulle vara med. Tack och lov avstod jag. Visst, det är en erfarenhet att bli sopsist. Men att bli pulveriserad kan jag gärna skippa...
Bernt fixade plats i en bil så vi kunde följa löparna runt banan. I bilen fanns även OS-deltagare och SM-vinnare i triathlon, Jochim Villén, som numer är ansvarig på trithlongymnasiet. En annorlunda utflykt en lördagsförmiddag, sånt som händer när man hänger med Bernt... Vinnaren går in mot mål. Skaplig snabbdistans en lördagsförmiddag, 6.2 km i dryga 3.30-tempo.Jag och JW tog en egen tur på eftermiddagen. 10.6 km, hälften asfalt, hälften lerigt terrängspår. Någon slags (icke-planerad) fartlek där snittempot hamnade på 5.33-fart. Det känns att jag varit sjuk då jag fick arbeta ordentligt för att hänga i.
2 kommentarer:
Du är snart tillbaka, starkare än någonsin. Kärlek
Roligt!! Och ja, du kommer vara grymt stark när det väl behövs!
Skicka en kommentar