Ett byte

Jag och min chef gjorde ett byte. En gammal gjutjärnspanna mot en filmjölkslimpa. Även känt som brödet som alla älskar. Lätt som en plätt och väldigt gott... Anledningen till att jag sökte en panna, var att jag ville göra pannkakor i gjutjärnspanna och ej teflon. Jag var ivrig och studsade hem med pannan för att prova. Och ja, det gick ju bra. Eller, gott blev det ju i alla fall...
*

Nu ska jag nog gå och sjunga vackra god morgon-visor för min älskade så att han vaknar, så jag kan äta mer frukost och ut och löpa! Ljuvliga lördag.
*

Korkigt

Det är allt bra konstigt. Från att ha haft alldeles rakt hår, har jag förvandlats till en locktott på senare år... Vissa dagar har jag till och med korkskruvar!

Under, inuti, ovanpå

Under min hud.

Igår hände ett par saker som fick mig att fundera och tänka och vrida in och ut på mig själv en stund. Det är utvecklande att ifrågasätta sig själv men det kan göra ont att tvingas se på sina egna misslyckanden och tillkortakommanden. Men vad ska du annars växa av…

Jag träffade en person som ifrågasatte min frånvaro i ett visst sammanhang. Så klart hoppade han rätt ner på den ömmaste av mina tio tår, det dåliga samvetet. Det dåliga samvetet som varit min största fiende i så många olika situationer. Dåligt samvete för det, för den, för dem. För mig.

Och någonstans visste jag att jag inte ens behöver ha det, i det här fallet. Men inte heller kunde jag vara så snabb- och klartänkt att jag stod upp för mig och det jag egentligen vet, utan bara mumlar och ser bort och blir arg och ledsen någonstans inne i bröstkorgen.

Jag har omvärderat mycket senaste halvåret. Jag försöker se mina begränsningar mer och låta mig vara svagare nu, för att bli starkare. För att orka mer. I flera år har jag bara rusat och ofta känt mig helt meningslös i de sammanhang jag varit i, för att det inte har funnits något kvar att ge. Nu känner jag mig stark och svag på samma gång, och det känns bra. Nu orkar jag vara meningsfull där jag är. Jag kommer att orka igen och inte heller behöva gå och lägga mig och grina när jag kommer hem för att jag är så trött och arg på mig själv. Men vägen dit innebär att en del kanske blivit besvikna på mig, för allt det som jag tidigare gjort utan att blinka och ställt upp på, som jag längre inte gör.

The winner takes it all

På tal om det här med att vara eller icke vara tävlingsmänniska. Jag har alltid försökt hävda att jag inte är det. Härom veckan satt jag i bastun på Leksandshallen efter ett pass. Kanske fem tio minuter efter mig kommer tre st kvinnor in i bastun. Jag bestämmer mig då för ett litet bastu battle. Jag ska sitta kvar längre än dem fast de kom in senare än mig. Det visar sig att de gillar att basta. Länge. Jag börjar bli yr i huvudet. En efter en går ut. Till slut är det jag och en till kvar. Förgrymmad får jag till slut lov att, bokstavligt talat, kasta in handduken och ge upp innan jag svimmar.

Imorse föll det sig så att jag och en kollega cyklade samtidigt till jobbet. Han är i mina föräldrars ålder. Vi närmar oss sista sega mördarbacken. Jag bara måste cykla upp mycket snabbare än honom. Benen som kändes sega efter tolv dagars cyklande och tränande var plötsligt hur pigga som helst och jag cyklade dubbelt så fort mot vad jag brukar upp för backen. Och jag vann stort!

Tävlingsmänniska, nja, alltså jag vet ändå inte…

Jag får i alla fall byta om till träningskläder-pass

Igår gick jag inte utanför dörren på hela kvällen! Och det var s å s k ö n t. Jag låg och läste bok i en timme, såg på två tv-program, bakade bröd... Nu längtar jag som vanligt till helg. Och till att äta pannkaka i kväll. Och träna bröst biceps i kväll. Och lunchlöpa. Och en hel träningsfri dag, vilket det var 12 dagar sedan jag sist hade även om några av de tolv dagarna innehållit lätta löppass av typen återupphållande/recovery, eller jag får i alla fall byta om till träningskläder-pass.

Men läser träningsdagboken från sept-okt, räknar ner dagarna tills Vintervarvet (9) och får stresskänslor överallt. Varför varför varför har jag inte sprungit fler längre pass, varför har jag sprungit så många kortare pass, varför har jag inte farttränat mer, all den här backträningen, vad ska jag med den till nu, ok om du ska tävla ett backigt lopp med banan runt Kvarnsveden är ju platt, jag skulle behövt fartträna mer…

Fartfyllda målsättningar!

Att prata om mål och målsättningar, utmaningar och möjligheter är ett kärt ämne på framför allt träningsbloggar. Jag ska försöka att träna mer målmedvetet och med mer kvalité, och mindre hattande hit och dit. Fram tills längdskidsäsongen ser mina mål ut såhär...

*
Veckoträning
1-2 löppass distans
1 löppass kvalitet (intervall, fartlek, backe)
1 löppass långdistans (13-25 km)
2 pass styrketräning
1 spinning (kan strykas)
1 simning (kan strykas)
*
Tävlingsmål närmsta halvåret
Vintervarvet löpning 14 km 7/11
Tjejvasan längdskidor 30 km 26/2
Samt två hemliga drömmål.

*

Utmaning
Förbättra tider på distansen 7-15 km
Förbättra förra årets Tjejvasatid
Springa fler och bättre långpass

*
...Men framför allt, bibehålla träningsglädje och –glöd och träna framför allt för att det ÄR roligt! Att ställa upp i Vintervarvet i år är förenat med viss oro, eftersom jag är sämre tränad för distansen 14 km. Förra året samma tid sprang jag aldrig längre distanser än 15 km, men var och andra sidan minst lika snabb då på den distansen som jag är idag. Men om det nu är så att jag inte lyckas hålla ett km-tempo under 4.54 den 7 november, så är det så. Jag är bra i alla fall.

*

(Men prinsen som ska tävla tillsammans med lovar att han ska piska på mig så att jag hamnar så långt utanför comfort zone man kan komma, att jag ska spy efteråt av ansträngning... yeah!)

Ett tips

Ett bloggtips: Josefinas blogg. En tjej i min systers skola som skriver en av få bloggar som faktiskt är kul med självdistans, ironi och humor kring vardag och livet och kärlek.

Spretig stil

På tal om det här med matlistor, och handstil... Jag beundrar verkligen både Malins pynt, arrangemang och matlistor. En av två talangfulla systrar jag har.

Hur underbart är inte det här? Dagens Chili blev toppen! Perfekt vardagsmat som är bra att ha i matlåda också...

Livets stora frågor

Eftermiddagsfika. Jag orkar inte gå den säkert 200 meter långa sträckan till huset där fikarummet ligger, så sitter kvar och och äter en morot framför datorn och funderar på livets stora frågor. Till exempel, ibland ser det ut som moroten har små hår? Varför är det så? Utanför vår ytterdörr har det flera dagar legat grönt mosshår. Idag förstod jag varför. Det är fåglarna som hämtar material till sina bon från vår mosskrans på dörren. Ibland vet min egen smarthet inga gränser. Detta tog mig tre dagar att fundera ut.

*

Jag längtar tills i eftermiddag när vi ska äta Chili Con Carne. Vi har gjort en (preliminär)veckomatsedel! Jag är så lycklig!

En ordström måndag morgon

I helgen vann vi en timme! Det var underbart och oväntat. Och på tal om det så är det faktiskt dags att ställa tillbaka inte bara klockan, utan även utemöblerna in i förrådet. Nu är det ljust, för klockan är ju 8.51 ... fast 7.51 ... men i förrgår vid den här tiden var den 8.51 ... vrickat.

Min syster tyckte jag skulle skriva om att min röda fara, min första bil, en liten röd Golf nu är såld. Det var väldigt väldigt skönt men ett uns av vemod kände jag också. Vi har ju upplevt mycket roligt ihop, Golfen och jag. Vi har åkt hit och dit, till Vallen, Skarbohäll, jag har kört till och från ställen med både glädje och fasa. Förra vintern var Golfen skidåkarbilen med ett eller flera par längdskidor ständigt inskuffade. Och tänk när jag och Golfen letade oss in Åkerö by för att hämta upp en lång sportig kille med rufsigt blont hår, vit mössa och längdskidor i högsta hugg för att åka upp till Granberget och åka skidor tillsammans...

På tal om detta med julklappar, detta är ju egentligen helt galet! Jag tänker köpa små fina saker till mina älskade syskon och föräldrar, det kan jag väl inte förbjudas ifrån? Öppna dem när ni vill och jag förväntar mig ingenting tillbaka, det är ju gåvor! Symboliskt efter de tre vise männen gav Jesusbarnet, ni vet...

Bullar, biskvier och pulsträning

Dagen idag har haft det bästa av allt! Frukost med smoothies, äntligen! Tack vara mixerstaven jag fick i present (tack Andreas&Fia) efter att den förra gått en grym död till mötes i mötet med en nektarinkärna. Inköp av nya löparskor blev det sedan, ett par ASICS Gel Kayano 15. Älskling köpte grymt snygg skinnjacka och jag ett par löparskor... Del III i födelsedagsfirande blev det sedan. Jag skippade tårta och köpte istället både kanelbullar och chokladbiskvier från konditoriet. Nu är jag färdigfirad för den här gången! Tack alla!

Dagens näst sista programpunkt blev premiärtur både med Kayano och pulsklockan jag fick i present! En intressant löptur, med andra ord. Och bra gick det, både för mig och JW trots att vi båda har haft muskler som skakat av träningsvärk efter gårdagens styrketräning hela dan. Vi sprang ett snabbdistanspass, 8.5 km i 4.40 min/km-tempo. Älska löpning! Älska att springa i fukt och mörker! Maxpuls: 185. Medelpuls: 175. Men so far vet jag inte vad det säger, egentligen...

Nu blir det varma mackor och tv-tittande, vilket känns som den perfekta avslutningen på en helg!

Julklappskriget!

*

I min familj pågår ett, visserligen icke-blodigt men ändock traumatiskt, julklappskrig! Igår under ett spontanbesök i Rutebo bestämde sig ena sidan av slaget, jag och min bror, en taktik. Andreas satt med ögonen lysande av glädje och berättade om glädjen i att se syskon och föräldrar öppna paket uttänkta och införskaffade av honom... Jag kände igen mig, det är ju den största glädjen, tiden innan och sedan att få GE paket! Vi bestämdes oss då för att föreslå följande

* Alla begränsar sig till att köpa klappar för 100 kr till var och en. Gäller även mamma och pappa. Sedan står det en var och fritt att köpa vad man vill till sin respektive osv. Detta gäller föräldrar, syskon, barn.
* Vi går inte under några omständigheter med på ett julklappslotteri, då kör vi på som vanligt och ger er julklappar.

Och ang argumentet att det tar för lång tid med julklappsutdelningen så hänvisar vi till att barnen går ändå och lägger sig, och sedan kan vi vuxna fortsätta öppna paket hela natten lång! :) Dessutom blir det ändå mindre paket än vanligt om alla håller sig till att inte köpa för så mycket.

God morgon!

Morgon, Kinnvallsjösätra

*

Nyvaken. Klockan är nästan tio men himlen är mörk och grå som en våt raggsocka. Jag längtar bara lite tillbaka till stugan där morgonen börjades med att tända i vedspisen. Nåja, det är lördag idag! En ganska oplanerad sådan, ett försök att sälja en bil står på programmet... Ha en härlig helg!

KÄRLEK!

Anmäld!

Jaha, då var det gjort. Jag och finaste JW är anmälda till Vintervarvet 14 km lördag den 7 november! Nu fick jag litet ont i magen. Det känns inte precis som jag är i topp-löparform... i alla fall inte för den distansen. Men det är ju två hela långa veckor kvar att toppa formen på!

Ha en härlig fredag!

Fartfylld 1 år!

Men lilla kära bloggen, förlåt mig! Igår fyllde du ju 1 år! Och inget födelsedagsfirande alls… Jag har under året skrivit 465 inlägg, det har varit mycket träning och hälsa men allra mest om tillvaron i helhet och delar.

Första inlägget hette Fartfylld och fartfyllt! Nu ska jag göra det som jag funderat på länge, starta blogg! Varför fartfylld? Allt det som ger glädje och energi, som gör mig full av fart... typ så! Jag fick två kommentarer, av Oskar och Jessica.

Jag tycker det är häftigt att blogga! Det är häftigt att kunna sitta och se tillbaka på bilder, ord och även kommentarer skrivna för länge sedan och på så sätt följa stråk som varit och trådar du tagit och tappat och tagit igen.

Tiden som är

Man ska tydligen härdas som supporter säger min kollega Jonny, efter att jag (!) informerat honom att Andreas Johanssons hockeykarriär är över. Även som "supporterfru" säger jag :)Dessutom förlorade vårt lag det prestigefyllda derbyt mot Mora igår.

Bläddrar i kalendern och inser att jag inte har en hel vecka på kontoret på minst fyra veckor framledes. Studiedagar, handledningsdagar, planeringsdagar, halvdagar (slutar 13.00 dagen före Alla helgons dag!) Då går veckorna fort. Nu väntar lunchlöpning igen och sedan en dusch i den personalduschen jag numer tycker är nästan min egen... och till en lunch en god och pestokletig pastasallad.

En överlägsen vinnare jag är!

Tävlingsmänniskor roar sig lätt! Jag och älskling till exempel, när vi tävlar i vem som är vigast... Plankan eller armhävningar är en annan hit.

En husmorskväll

På TV-vädret säger de att hela Sverige är inbäddat i ett tjockt molntäcke och det kommer ligga kvar nästan en vecka till. Men vad gör det?

Jag har i kväll lagat middag, dammsugit, skakat mattor, tvättat snart sex maskiner tvätt, hängt tvätt, vikt tvätt, noppat blommor, vattnat blommor, städat, plockat, plockat, plockat, rensat ut i förrådet, rensat kylskåp, torkat bänkar och bord, diskat, hängt upp rena handdukar, gjort rent handfat och toalett...

Och vet ni vad? Det är så jäkla skönt!

...för jag tror både trötthets-, stress- och ångestnivå växer om man lever i ett kaos.

Och för att avsluta där vi började det hela, med väder. Det här är faktiskt ett underbart löparväder vi har nu! +3 grader, friskt, extremt hög luftfuktighet... då känner man sig stark i kroppen! Igår var det nästan som att springa i ett sagolandskap i den tjocka dimman, där jag inte såg mer än 50 meter framför mig. Ok att det krävs både mössa och reflexväst, men hellre ful än frusen! (och påkörd).

Jag känner mig totalt utsugen och utpumpad på energi. Orkes- och kraftlös. Men det är egentligen synd att klaga, när man har det så bra som jag har det! Igår gick vi och lade oss klockan 21.00, en vanlig gå och lägga sig-tid i vårt hem. En hade löptränat, en hade styrketränat (och inte den fördelningen ni kanske tror...) Ja inte kommer jag kunna sova nu eller sade jag. Snark. Jag minns inte ens att jag lade ner huvudet på kudden...

Men dagen idag blir en bra dag! I know it! Förmiddagsfika, födelsedagslunch på Siljan, eftermiddagsfika med Anna-Lena och Oskar och sedan en bra kväll. Jag älskar livet jag lever, orkeslösheten till trots.

Ding dong ding

Jag sitter och tjuvlyssnar när min kollega Janne berättar historier för en annan kollega. Han har alltid en och annan i rockärmen. Nu berättar han om någon som fick knipsa av sig vigselringen. Jag hör även ordet gips nämnas. Oftast är det värre saker än så... Spektakulära saker. Jag brukar fråga honom om det är tidningen En Ding Ding Värld eller Expressen som är hans källa.

Kanske hade min gamla lärare Maggan rätt när hon gav mig en tjock bunt papper om skepticism, spände blicken i mig och sa med allvarlig stämma Du är rädd Jonna! Du vågar inte TRO. (Jag tror det inträffade efter att jag ifrågasatt treenigheten).

En väldigt stor och väldigt härlig

Jag har en väldigt stor och väldigt härlig familj! När jag satt och tittade ut över bordet när alla vi fjorton åt födelsedagsmiddag, då kände jag mig nästan religiös av saligheten att ha alla dessa människor i mitt liv. Och det fattades ändå minst fyra stycken som jag skulle velat räkna in, eftersom jag gjorde missen att födas mitt i älgjaktslakten för en sådär 25 år och 1 dag sedan.

Den enda bilden, som föreställer JWs akrobatiska färdigheter nere vid Kinnvallsjön, är stulen från lillasysters blogg. Hon har lagt ut många fina bilder från helgen. Mina kommer sen.

Min födelsedag!

25 år idag. Vad gjorde du på din 25 års dag? Eller, på den födelsedag du hade sist? Själv vaknade jag upp i stugan idag bredvid min stora kärlek. Halade in brorsonen Vincent och låg och kramades med honom en stund. Vi har haft världens bästa helg med så många inslag och ingredienser att det känns svårt att sammanfatta nu. Det blir fler bilder och fler ord, sen. Men så länge, grattis till mig.

Några rader från stugan

Internet fungerar sisådär, så det blir några snabba rader och inga bilder. Men hursom, kokkaffet smakar bättre än någonsin kokat på vedspisen, solen strålar och Dammtjärn har frusit. Vi gick en promenad dit på förmiddagen, älskling plumsade här och där och skyllde allt på mig fast jag vänligen föreslog gummistövlar innan avfärd :) Men nej löparskor skulle han prompt gå i.

Nu ska jag ta en löptur on my own över stock och sten, fallrisk superhög. Sist jag sprang där ramlade jag tre gånger... Nu tar jag mobilen med utifall jag blir attackerad av björnar eller bryter en fot! Sedan blir det bastu och favoritmaten. Så, vi har det bra! Uppe i det som är paradiset för mig.

Avresa: I morgon!

Ta mig tusan vad trött jag är! Men tusan vad kul det här ska bli! Jag kan knappt bärga mig. 21.10 gled jag ner i soffan. Innan det var varje minut fullproppad, det var bilbyte, matlagning, brödbakande, diskande, packande, handlande, vika tvätt, planerande. Men vad gör det när man vet varför man stressar? När allt sjå är för att vi ska göra något så himla roligt, nämligen...

umgås och fira min 25 års dag med två stora härliga familjer i vår fäbodstuga! (för er som inte förstått det redan...) Så stavas lycka för mig!

Jag och älskling åker upp två dagar innan för att hinna vila upp oss innan ;) Vi har både dator och mobilt bredband med oss, så det kan nog bli ett och annat blogginlägg även från skogen!

Vardagsglädje gånger två

Jag är ett stort fan av det som kallas vardagslyx eller vardagsglädje. Det här är vardagsglädje som heter duga!

Och igår var det en tung måndag på flera sätt. Jag tyckte att alla vi tre finingar som skulle äta middag hemma hos oss förtjänade en dos vardagslyx, därför blev det nedan beskrivna lax med fetaost och pesto och Vienetta-glass och Kränku-te från Gotland till efterrätt. God mat ska det inte snålas med!

Fartfylld morgon

Kaspar lever farligt.

Vilken morgon det blev! Innan åtta skulle jag hinna med att…
-ta ur tvätten ur torktumlaren
-åka till mina föräldrars hus 6 km bort
-släppa in katter
-mata katter
-leta på vinterdäck till bil 1
-åka tillbaka till centrum.

Dagen började med att JW inte kunde stänga och låsa dörren på bil 1 (Golfen). Därefter kunde inte jag starta bil 2 (Volvon). Bil 2 startade så småningom. Jag panikkör ut till Leksboda. Springer omkring och letar efter katter och nycklar. Hittar nycklar men inte däck. Hittar till slut däcken längst in i en annan lada, under röjsågar, kablar och rör. Gräver fram dem, slänger in dem i bilen. Åker tillbaka med händer smetiga och svarta av olja och smuts. Ser en av katterna springa omkring nere på riksvägen och blir grinfärdig men vad göra, hoppas på hans överlevnad, fortsätter dagen, räknar timmarna tills i morgon eftermiddag...

Supergoda smaker!

Ibland är det enklaste det godaste... efter dagens megahandling på Hemköp inför helgens festligheter var vi helt yra av hunger. Ta fyra laxbitar, smula över en fetaost, klicka över pesto och höll över en matlagningsgrädde. In i ugnen, 225 grader, cirka 20 minuter. Servera med ris, pasta, bulgur. Supergoda smaker!

Fjärilar i magen

Nu är det verkligen, verkligen nedräkning! För i morgon kan vi tänka, att i morgon åker vi! På onsdag packar vi bilen full med mat och packning och åker till världens bästa ställe. Ett ställe där du glömmer tid och rum, tar sovmorgon varje dag, äter frukost långsamt, dricker kokkaffe, tar dagen som den kommer och blir, glömmer klocka och minuter, tar löpturer och promenader över stock och sten, badar bastu och lever varenda sekund.

Lycka, pirr i benen, längtan, fjärilar i magen...

Helg, helg, helg

Och det blev fredag kväll, utan fredagsöl, men med god mat, mys och härliga människor. Och det blev lördag morgon, och en strålande solig sådan med fin frukost på Åkerö, resa till Borlänge för att inhandla både badrumshylla och skohylla och sedan titta på en kvalmatch till Division 1-fotboll. Och det blev söndag eftermiddag med strilande regn, sitta på konditori med kära vänner och sedan återvända till sitt kära lilla hem!

Några dagar kvar...

Jag insåg att det är 8 dagar kvar tills jag fyller år. 7 dagar kvar tills vår härliga familjefest i fäbon. Och 4 dagar tills jag och JW åker upp! Ljuvligt, underbart, fantastiskt, jag längtar dit så det värker! Men min To Do-list växer snabbt och andas ut gör jag inte förrän vi sitter i bilen på onsdag eftermiddag.

-Handla mängder av mat
-Förbereda mat

-Baka bröd

-Göra efterrätter

-Till Systemet (för egen räkning)

-Sälja en bil

-Byta till vinterdäck

-Fixa en födelsedagsklänning

-Packa

Älskade fredag!

Vilken underbar morgon! Månen lyste och stjärnorna glittrade fortfarande, när jag cyklade till Leksandshallen för morgonsimning. Fåglarna sjöng och solen steg sakta... nåja, något i den stilen i alla fall! Simningen och bastun efteråt är hursomhelst ett fantastiskt sätt att inleda helgen på! En helg som kommer att bli både vilsam och social.

Igår köpte min prins nya löparskor. Han fick springa på band, videofilmas. Jag stod bredvid och ojade mig meen ooooj oj oj vad han pronerar! Sedan fick jag göra samma sak, då ett skobyte även står på min To Do-list. Visst visste jag att jag pronerar, men så mycket!? Det såg ju ut som fötterna skulle vika sig inåt vilken sekund som helst...

Ett byte

Lunchspinning byttes idag ut mot födelsdagslunch för arbetskamrat istället. Det var också bra, och bättre för min förkylning. Det kan ibland vara ok att träna om man är förkyld (ej feber och/eller halsont, då) men det är bättre att ägna sig åt träning som frestar på hjärtat mindre än spinning/löpning. Så i kväll blir det gym och styrketräning innan förlorad föräldratid ska tas igen.

Men jag saknade att bryta av arbetsdagen med svett och flås... hur kan man inte gilla att bli svettig och anstränga sig? Det är ju det bästa som finns!

Hackad

Hej lillsyrran! Nu har jag hackat mig in på din blogg och fixat en besöksräknare :) /Lisbeth Salander II (alias Malin)

Apelsiner från förr

Oj. Oj. Oj. Jag fick idag tillgång till 20 st dikter som jag skrev i åldern 18-21. Sådant som jag trodde var för alltid borttappat, men som via Internets eviga minne visade sig finnas kvar... Det var en ganska galen upplevelse att läsa det, att slängas tillbaka till en tonårstid där jag nog tog mig själv på en aning för stort allvar. I många av dem fanns även sorg och skuld, gymnasietiden var kanske inte bara lättja som man ju såhär i efterhand gärna vill tänka.

*

En av få inom kategorin vardagligt och en av få jag kan skratta åt idag heter apelsiner.

apelsindikten

en två tre apelsiner

sade till mig själv

idag ska jag bara äta apelsiner.

då blir min kropp ren

tankarna klara

om jag bara äter solvackra apelsiner.

men sedan såg jag en semla i kylskåpet.
(2002-02-18)

Någon gång framöver kanske jag bjuder på matematikromantik som jag skrev på temat modernism i svenskan.

Nu kommer vi till det mest roliga, bilden på mig:

*

Jag kan känna en viss ömhet inför mitt yngre jag, med piercing i ögonbrynet, svartsminkade ögon, randig tröja och sjal (ok det använder jag fortfarande). Nu lät det som jag var endast en deppig tjej som smög omkring i korridorerna och skrev svart poesi, och riktigt så var det ju inte. Jag var faktiskt både elevrådsordförande på en stor skola och ägnade framför allt fritiden åt att träna och tävla med min ponny Justus.

Sådär, dagens mest utlämnande inlägg och för mig en rejäl återblick.

Bra grejor!

Bra nyhet 1: Mina underbara vänner och arbetskamrater Nettan och Maria har också anmält sig till Tjejvasan! Så nu kommer jag parallellt med det andra vi gör tillsammans, syjuntar oss och så, även få träna längdskidor ihop med dessa finingar i vinter! I like att träna tillsammans, det är en dubbel glädje.

Bra nyhet 2: Älskling ska köpa nya löparskor. Jag längtar nästan lika mycket som han tills vi (ok han) ska ut och premiärspringa i dem. Även om jag vet att det alltid slutar med att jag blir omsprungen... fast just nu är jag väldigt slut i kroppen efter snabba backintervaller (3 korta 5 långa) på lunchen så jag ska nog vila mig hela kvällen och eventuellt baka världens godaste filmjölkslimpor.

Inne i värmen

Konstiga saker i gymmet, del 1310234. En kvinna i bastun som säger jag tycker det känns så konstigt att sitta på en handduk (så jag låter bli). OK? Men att vi andra inte vill sitta på ditt rumpsvett är ju en annan femma.

Hursomhelst. Receptet för en lyckad kväll när det är plus fyra grader, spöregn och blåst ute: Inneträna, ta en lång bastu och väl hemma tända mitt nya fina doftljus som jag köpte idag! (och ungefär hundra till ljus och ljuslyktor, som medlem i min familj föds man som ljuslykteknarkare).

Kall ute, kall inne

Det är så kallt ute (imorse minus fyra) och jag fryser hela tiden. Händerna är som isbitar fast jag klär mig i lager på lager. Varmt går före fint, när jag tar på mig plagg efter plagg. Pannband, vantar, vinterjacka, fleecetröjor... På kvällen hemma ser jag ut som en baglady, tights, nattlinne, pyjamasbyxor, morgonrock, tofflor. Tur att det är varmt under täcket.

*

Jag älskar höst men idag känner jag mig inte sugen på någonting. Inte träning, inte något. Men jag vet ju att energi skapas genom rörelse... igår kväll var jag påfylld, överfylld, av den dagens dubbelpass lunchlöpning + styrketräning kväll och en del cyklande. Och jag njuter av dagens träningsvärk i bröst och biceps. Idag "borde" jag få till ett löppass med mer kvalité, intervaller eller ett längre pass. Det är en månad kvar till Vintervarvet och jag blir både stressad och förväntansfull av det.

Kalas, kalas, kalas!

Jag tycker den här bilden som JW tog visar ganska fint hur våra födelsedagskalas i familjen ser ut. Vincent längst till höger fyller 1 år, och är mer intresserad av snöre och papper än paket. Gustaf i rutig skjorta däremot, som just fyllt 3 år, har förstått det fantastiska med paketöppning! Odin, som fyllde 1 för drygt en månad sedan, står och drömmer vid sidan av. Bullrig, stökigt, härligt och varmt på alla sätt och vis!

Anmäld!

Bäst idag, jag är nu anmäld till Tjejvasan 100227! Och arbetsplatsens personalklubb står för anmälningsavgiften på 700 kr!

Jag längtar så mycket till snö, längdskidor, kvällar i Källan med glittrande stjärnhimmel, och såklart till den otroligt roliga tävlingsdagen! Eftersom det gick ganska bra för mig 2009 så får jag starta i en tidig startgrupp (2) i år, spännande!

Fartfylld planering

Eftersom jag inte tjänar något tidsmässigt på transportlöpning så kommer jag framför allt att lägga in de passen när det passar tillvaron i övrigt (några gånger per vecka). Framför allt kommer jag att cykla till jobbet. Idag var det premiär för cykeltur till nya arbetsplatsen, 2 minuter har blivit 10 minuter med rask cykling. Turen avslutas med en lång backe, så jag har rosor på kinderna väl framme… Jag kommer även lägga in en hel del lunchlöpning enligt föjande, 30 min löpning, 5 min dusch, 10 min äta. Det borde ju funka om man ställer in lunchlådan på värmning innan man hoppar in i duschen… hrrm! Torsdagens lunch är vigd för spinning, och fredag morgon för simning. I like att variera!

På det här sättet kommer jag få mer kvantitet i löpningen, och kan lägga in kvalitetspass någon gång per vecka och längre löppass på helgerna. Och kvällarna frigörs till annat, framför allt styrketräning. En rätt bra plan för hösten, om jag får säga det själv!

Kanelbullens dag

1 års kalas, snart sen lunch på Siljan, senare kanske en löptur beroende på dagens förkylningsstatus... jag har det tufft! :)

Glöm inte att äta en kanelbulle förresten...

Hem från Majorshagen

Nu har jag avklarat transportlöpning no 1! Det blev 7 km i maklig 5.30-fart (cirka). Jag tyckte det fungerade över förväntan att springa med ryggsäck även om den guppade hemskt. Det är nog en dålig ryggsäck. Pigga ben hade jag, men en trött kropp i övrigt. Men solen sken och det var ett bra sätt att avsluta arbetsveckan på... Och jag tror inte transportlöpningen kommer gå så mycket snabbare än så faktiskt, cirka 38 min för 7 km. Men det är bra ändå, och skönt, och ett effektivt sätt att spara tid och vinna träning. Och eftersom effektivitet är mitt mellannamn, så tror jag att jag kommer gilla det!

What a day

Vilken fredag! Fredagssimning, fredagskjol, fredagsfläta... sedan kom magkatarren from hell, och jag lyckades peta i mig hälsofil och skivad banan till lunch. Och nu sitter jag på mitt nya kontor! Jag har förberett mig inför transportlöpning 1. Väskan är packad med löparkläder och -skor och jag har även med mig handduk och duschcreme som ska ställas in i duschrummet för framtida transportlöpningar hit. Idag ska jag springa hem. På tunga ben förmodar jag, efter en ganska tung träningsvecka. Löpningen hem blir pass sex på fem dagar. Väl hemma kanske det blir en tur till om darling är sugen... men sen, fredagskväll!

Hon är både smart och snygg

Jag har en vän som heter Fridah. Härom dagen åt jag chokladbollar och drack saft hemma i hennes nya lägenhet. Hon är begåvad som tusan, klok och snygg. I onsdags hade hon en ashet rosa och svart klänning på sig, en vanlig vardagskväll! Hur mycket vardagsglädje är inte det? Ge mig! Varannan vecka skriver hon krönikor i Metro, missa inte om du bor på en ort där Metro finns... Vi andra får läsa dem på nätet.

Nu far vi

Långtjärn. Snart far vi dit igen.

Det känns som det kryper innanför huden på mig. En känsla av speed i kroppen som jag inte riktigt gillar, men jag tror att jag är smittad. Av flyttkaos och flytthysteri på min arbetsplats. Om en timme cyklar jag iväg till svettigaste träningen, spinning, och gör mig av med allt överskott.

Denna korridor och detta kontor dit jag återvände efter semestern för fjärde hösten i rad. Antagligen en höst för mycket för mitt väl och ve. Bakom mig ett fönster, jag ser Tibbleberget, kommunhusparkeringen. Utanför mitt kontor, en korridor som ser ut som plockad från en anstalt. Luft som gör dig sjuk, matt i huvudet, blank i pannan, ful. Toaletter med meterlånga sprickor i väggarna, toalettstolar som vickar som en gungstol när du kissar.

Nu byter jag. Inte arbete men arbetsplats under en lång ombyggnation. Jag kanske inte ens blir kvar under den tiden ut, så kanske kommer jag inte tillbaka till denna smutsgråa, hatälskade byggnaden. Där jag mått både sämre och bra, har både känt frustration, besvikelse och ilska men även lärt mig mycket och lärt känna underbara vänner för livet.

Det vi kommer till är något annat. Nymålat, vitt, ute i skogen, några kilometer från centrum. Med träden och mitt bästa löpspår runt knuten. Där av funderingar kring transportlöpning... för hur ska jag nu ta mig till jobbet? Jag tänker ibland springa en omväg dit (7 km), ibland cykla snabbaste vägen. Min vana otrogen tänker jag denna hösten vara mer flexibel med planering och struktur, och planera dagar och veckor för sig, så som det passar.

Det jag vill med denna hösten är mycket. Mycket kärlek och mycket svett och träning. Mycket vila och lugn i sinne. Att vara rädd om det jag har, för att fortsätta må så bra som jag nu gör. För jag har aldrig mått bättre än nu. Nu tycker jag om mig själv och tror på mig. Och jag vill fortsätta somna och vakna leende.