Det doftar snö nu

Det både doftade och smakade snö i luften nu. Motvinden har blåst mot mig hit och med mig hem hela veckan, som att cykla i sirap. Men jag gillar röda kinder och rufs i håret som man får av turen hit. Men faktum är, att jag kommer få vissa problem att cykla till arbetet när det börjar se ut som ovan. Bild stulen från www.dn.se

Nu ska jag försöka få Stockholm Marathon att, trots att jag är anmäld utan avbeställningsskydd, se till faktum och sympati och låta mig återfå en del av anmälningsavgiften. Snälla... Men om inte, det är bara pengar. Orsaken är ju något så mycket större och viktigare.

Jag börjar bli tänd på idéen med Köpenhamn Marathon istället. Finaste JW lovar att han föjer, Honey och mummy har sagt att de kan tänka sig det så i så fall behöver jag inte ens åka själv... Det kanske blir en anmälan dit innan veckan är slut.

Nu börjar tävlingsnerverna inför lördagens Vintervarvet lägga sig utanpå skinnet. Det började när jag läste våra namn i startlistan. Nu är det men håller jag på att bli sjuk?-nojan som har startat. Som inför alla tävlingar jag varit med. Inför Tjejmilen 2008 åt jag x antal hela vitlöksklyftor samt en hel röd, rå paprika för att boosta med vitaminer och driva ut förkylningen. Haha, om jag drog i mig det idag skulle jag inte komma ur sängen på en vecka av magkramp.