I helgen vann vi en timme! Det var underbart och oväntat. Och på tal om det så är det faktiskt dags att ställa tillbaka inte bara klockan, utan även utemöblerna in i förrådet. Nu är det ljust, för klockan är ju 8.51 ... fast 7.51 ... men i förrgår vid den här tiden var den 8.51 ... vrickat.
Min syster tyckte jag skulle skriva om att min röda fara, min första bil, en liten röd Golf nu är såld. Det var väldigt väldigt skönt men ett uns av vemod kände jag också. Vi har ju upplevt mycket roligt ihop, Golfen och jag. Vi har åkt hit och dit, till Vallen, Skarbohäll, jag har kört till och från ställen med både glädje och fasa. Förra vintern var Golfen skidåkarbilen med ett eller flera par längdskidor ständigt inskuffade. Och tänk när jag och Golfen letade oss in Åkerö by för att hämta upp en lång sportig kille med rufsigt blont hår, vit mössa och längdskidor i högsta hugg för att åka upp till Granberget och åka skidor tillsammans...
På tal om detta med julklappar, detta är ju egentligen helt galet! Jag tänker köpa små fina saker till mina älskade syskon och föräldrar, det kan jag väl inte förbjudas ifrån? Öppna dem när ni vill och jag förväntar mig ingenting tillbaka, det är ju gåvor! Symboliskt efter de tre vise männen gav Jesusbarnet, ni vet...
4 kommentarer:
herregud vilket fjäsk - likställa oss med jesusbarnet :) nädu det köper jag inte! vi får ta en omröstning på adventsmiddagen.
på adventsmiddagen? skämtar du? jag börjar köpa klappar NU. utan önskelistor uppenbarligen, hahahahahaha!
erkänn att du bara vill ha och ha och ha! ;)
bra skrivet jonna jag ser oxå mina kära systrar,mamma och pappa som små jesusbarn kram
Skicka en kommentar