söndag 2 september 2012

Sunday run




En dag stående i en monter, på en mässa, kan vara alldeles, alldeles... äsch, jag tror vi nöjer oss så.

Väl hemma drog jag och JW ut på en tur. Han på cykeln, jag i löparskorna. Den gamla klassiska niotolvan, 9.12 km i vanligt distanstempo. Och jag sprang utan smärta och stelhet, nu hoppas jag därmed att jag kan friskförklara mig själv från denna skadeperiod!

Jag ligger väldigt långt "efter" jämfört med vart jag skulle vilja vara, utifrån att Lidingöloppet är endast fyra veckor bort, men just nu är jag bara glad att jag kan springa!

7 kommentarer:

LinaTriathlet sa...

Weeeho!! Vilket glädjande besked!! Håller tummarna för en frisk vad nu!!!

Andréa sa...

Snyggin! Ska bli så roligt att ses på onsdag!

TRÄNINGSLYCKAN sa...

Häärligt att det kändes bra! Och ni ser ut att ha haft det kanonfint i helgen i övrigt! Hur tänker du inför Lidingö, har du något tidsmål eller så?

elina sa...

Härligt sis! Åh, vad jag ska heja på Lidingö. Inte på plats, men via tankarna.

Malin sa...

Oj vad jag har missat här då! mina bilder på bloggen och lätt- och lagomfight mot sakarias :) Kul! Hejar på dig i debatten. Vansinne att ge barnen lättmargarin med massa tillsatser. Och i portionsförpackningar! Hur f-n motiverar man det ur miljösynpunkt?Grön mjölk tycker jag är bra, den innnehåller ingen utfyllnad - bara mindre fett. Härligt att du är tillbaka på banan vad gäller springningen. Puss

Malin sa...

Du är grym! Det kommer gå toppen på loppet! Själv så överraskade jag mig själv med att springa 10 km istället för 6 km som var tanken, jag kände mig stark. Tyvärr har första sommaren som ny heltidsarbetande sjuksyrra bidragit till att löpningen fått lida. Ikväll visade sig hösten från sin bästa sida och jag njöt av varje löpsteg. Jag älskar ju att springa och du är en stor inspirationskälla Jonna!

Malin sa...

Du är grym! Det kommer gå toppen på loppet! Själv så överraskade jag mig själv med att springa 10 km istället för 6 km som var tanken, jag kände mig stark. Tyvärr har första sommaren som ny heltidsarbetande sjuksyrra bidragit till att löpningen fått lida. Ikväll visade sig hösten från sin bästa sida och jag njöt av varje löpsteg. Jag älskar ju att springa och du är en stor inspirationskälla Jonna!