fredag 7 september 2012

Jag faller inte

Jag har varit ganska stressad över Lidingöloppet. Jag har tyckt att det känns piss att min sommar och höst i löparskor blev förstörd av en trilskande vad. Lidingöloppet är sista delen i En Svensk Klassiker, och jag ville avsluta med stil!

Näst efter skidåkningen känns ju löpningen som "min grej" utav de fyra kraftproven i klassikern...

Härom dan var det som att en insikt ramlade ner i mig.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden...

Jag är inte särskilt kyrklig av mig, men Sinnesrobönen (som används mycket inom AA, Anonyma alkoholister) kändes målande.

Mitt liv står inte och faller med ett "dåligt" Lidingöloppet. Mitt liv står inte och faller med att den här träningsveckan blir knaper. Jag är jag, och jag faller inte med det. En målsättning faller, men jag är inte mina mål. Jag är vägen dit.

Det kändes skönt att dra det andetaget djupt. Jag ska starta och ta mig i mål på Lidingöloppet. Jag är igång och springer igen. Imorse sprang jag en fin liten tur längs Dalälven. I morgon springer jag i skogsterrägen i Kinnvallsjösätra.

Jag är levande och frisk. Jag är tacksam.

På väg hit


10 kommentarer:

Snorkkis sa...

Vackra tankar. Och klart att du inte faller! Jag tror stenhårt på dig!

Tänkte idag när jag var på väg hem och hoppade ner för trapporna till tunnelbanan att "gosh alltså vad härligt att man är frisk och hel". Det är stort att få vara det.

elly sa...

visa ord! när är lidingöloppet? jag måste ju komma och heja!

andreas sa...

så sant så sant kramar

TRÄNINGSLYCKAN sa...

Bra funderingar! För det är ju verkligen så!! Allt står och faller inte med Lidingöloppet! Kram!!

Emelie sa...

Sanning. Hoppas ni får mysigt i ert älskade vallen!

Malin sa...

Klok som en hundraårig gumma :)

Therese sa...

Det där var det klokaste jag läst på länge. "Jag är inte mina mål, jag är vägen dit". Det ska jag banka in i mitt huvud.

bureborn sa...

Underbart tänkt och skrivet! Fick mig verkligen att fundera och sätta perspektiv på en sak som gnager inom mig. Tack!

Kristin sa...

Jag kan inte annat än att hålla med de övriga, så kloka ord!! Var faktiskt precis det jag själv behövde "höra"! Tack:)

anneliten sa...

Själv har jag lagt ner efter skadesommar och skadevår. Och det känns rätt. Läget hade förstås varit annorlunda om det var slutet på en klassiker och jag håller verkligen tummarna för dig. För att du håller där i skogen.