onsdag 26 augusti 2009

Som äggskal och löv


Nu sitter jag här och liksom längtar mig i både kropp och själ och hjärta. Det är fint, att längta i en lagom skala. Då känner och vill du något, och är det dessutom något du får och kan, är man en lyckligt lottad prick. Jag längtar efter min rödhåriga eldfängda lillasyster. Henne får jag väl träffa om en månad eller så. Jag längtar efter mina syskonbarn och mitt fadderbarn och hans föräldrar. Jag längtar efter min man, fast jag såg honom imorse innan jobbet. Jag längtar efter att baka och packa inför vår lilla resa. Och jag längtar efter att sätta mig i bilen och komma dit upp. Och efter hösten och vintern och efter allt möjligt. Fy tusan vad jag är lyckligt lottad som får längta efter så mycket saker! Ja, jag är nog nästan världens lyckligaste tror jag allt. Det gör mig både stark och ibland får jag också ett sus av svaghet och ett darr för mitt skydd mot världen är tjockt som ett äggskal. Men jag kan inte leva mitt liv på något annat sätt än så, i alla fall.

6 kommentarer:

mbh sa...

härligt att längta. men också att njuta av nuet. vi längtar efter dig också!

Elina sa...

rödhårig och eldfängd, that's me! härligt att du har så mycket att längta efter. jag kommer nog den 12 och det är inte en månad :)

Andrej sa...

Jag hoppas på mkt snö, för jag börjar längta efter vintern.

marie Olsson sa...

Vem tar alla fina bilder i bloggen?

Fridah sa...

Jag längtar efter DIG! Vi måste ses nästa vecka eller något.

elly sa...

nu har mitt längtande börjat om på ny kula också. back in umetown och abstinensen är ett faktum.