6:22 stämplar jag in på jobbet. Har jag blivit knäpp? Eller alltid varit. Fast det känns rätt bra att komma först, första dagen efter semestern. Att få sitta för sig själv i ett knäpptyst, folktomt kommunhus. Fyra veckor har jag varit ledig! Och nu är jag här igen. Mackan till förmiddagskaffet är bredd, inlagd i kylskåpet. Nyckelkortet sitter fast i byxorna. Och jag kom till och med ihåg lösenordet till datorn.
Jag har så mycket bra att se fram emot, närmsta veckorna och året och livet. Jag älskar att leva. Därför tänker jag inte bli negativ för att jag börjar jobba igen. Så, tjolahopp tjolahej, ha en bra dag, puss och kram.
5 kommentarer:
Det är bra tänk. Livet slutar inte för att man börjar jobba!
oj ja det låter nästan som att du är lite knäpp:) inte knäpp men lite galen kanske ;) nej skämt å sido, tillbaka till vardagen är inte alltid roligt men som tur är så finns ju tid över till massa roligt ändå! vi ses! kram
rätt inställning kära! nu vet du iaf att tiden i betongklumpen är utmätt :)
japp, precis så ska det låta. Tjolahopp säger jag med, första dagen denna vecka avklarad. Två dagar så är det lill-lördag och sen är det nästan helg igen. Tjolahopp, vad annat kan man säga. Och du, ikväll är det Beck på tv, tjolahopp igen och Micke Persbrandt är ju alltid lika het att vila blicken på. Tjoflöjt!
/Tora
Världsklass att komma ihåg lösenordet. Har jag aldrig lyckats med.
Skicka en kommentar