tisdag 17 mars 2009
I sol, slask och plask
Alltså, hur jäkla härligt är det inte då? Klockan 16.25 slog jag upp dörren, solen strålade, snön droppade, vägen full av vattenpussar. Jag kände hur det verkligen hoppade under skorna, studsade! Det var slask och plask och blöta strumpor, fötter som blev ännu mer såriga, men det var löpning to die for! Det var moln under fötterna, det var styrka och kraft och mer än något annat, det var fart i bena! Hur länge sen var det inte sen jag fick springa ett medeldistanspass (8.5) på dryga 40 min, dvs 4.47-tempo? Det var länge sen! Som en bloggläsare skrev en gång Man behöver alltså inga lyckopiller eller droger. Räcker med skidåkning och kärlek? Tänk att livet kan vara så enkelt! Ja för mig räcker det långt i alla fall!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
jo jag tackar jag. såg allt när du "skuttade" iväg. som ett hån för en utskiten mamma :)
O jag såg när du var på väg hem ..fortfarande skuttandes!
Håller med dig helt. Var också ute och sprang i solskenet idag, helt underbart. Allt i livet känns mycket lättare när solen skiner.
som en gasell sa malin när hon såg dig... kul att hon skrev utskiten istället för utsliten. jag ska på gym idag jag!
jag ska oxå springa när det blivit bart i skogen kram
Skicka en kommentar