måndag 15 december 2008

Going to rehab...

Den love affair som jag och löpningen haft sedan i somras har just nu en konflikt. Problemet är min kropp, eller egentligen mina knän, och faktiskt allra mest mitt vänstra knä. Mitt huvud och min kropp i övrigt är på det fulla överens med löpningen om vad som skall göras. Men i det här fallet ville knoppen och kroppen olika, som sjukgymnasten hurtfriskt sa. Och det är det som utlöst vårt fnurra på tråden, att knoppen velat mer än vad kroppen hunnit med.

Sjukgymnasten tror att jag har en överbelastningsreaktion i knäet, pga att jag har ökat löpnings- och träningsmängd och –intensitet relativt hastigt under hösten så har inte vävnad och brosk hunnit med. Så nu har kroppens varningsklocka ringt. Det positiva är att jag får fortsätta träna, allt som inte gör ont! Så det är fritt fram för spinning, simning, styrketräning, step, längdskidor. Det som gör ont i hjärtat och benen är restrektionerna jag får gällande löpning. Helt löparuppehåll i någon vecka till. Sedan lågintensiv löpning 4-5 km! Hela januari! Jag som hade i schemat att börja springa 16-20 km-vändor närmaste tiden. Det gör ont i mig...

Jag vet att jag är en drama queen för tillfället, men ... Älskade löpning, jag saknar dig så. Jag ska skriva mer om din och min kärleksaffär en annan dag...

4 kommentarer:

Malin sa...

ja det är som det är som mats brukar säga. det är bara att göra det bästa av situationen för at använda en annan sliten fras. du kommer igen. garanterat.

Anonym sa...

nä, nu tycker jag nästan du glorifierar det här med löpning för mycket. SÅ kul är det inte. all annan träning du nämnde är ju så mycket roligare! men men, jag vet att vi är olika gällande detta. jag skulle ju mycket väl kunna ta en löptur nu ikväll. förutsättningarna finns. det är bart på vägarna osv. men jag har inte så bra kläder, inga reflexer, ingen bra springtur och framför allt ingen lust. det får bli en traditionellt hemmastyrkapass...

Anonym sa...

aaw.. tack, jonna! det vet jag att jag kommer att göra. frågan är bara när. jag längtar! hoppas att det går bra med knät. även om min kärleksaffär med löpningen inte är lika djup som din så vet jag hur det är att ha ont i knäna.. :/ bara att kämpa på!

Anonym sa...

Jag vet precis vad du menar! Jag fick löpförbud i somras pga löparknä och stressfraktur i skenbenet. Alternativ träning blev min livboj under tiden jag rehabbade. Nu är jag tillbaka på banan igen och mår utmärkt! Lycka till och hoppas att din skada blir bättre snart!