Igår avklarade jag ett bra pass på gymmet, biceps, axlar och rygg. Det var kul, men är samtidigt nedslående hur svag jag blivit av att inte köra maxstyrka på länge. Kroppen både känns och ser annorlunda ut. Ibland kan jag sakna det starka och mer muskulösa, när jag nu har formen av en bulle. Samtidigt så önskar jag inget annat än att vara precis såhär, just nu!
Efter jobbet idag sved ögonen av trötthet och jag lyckades näppeligen hålla mig vaken över middagen. Både jag och sambon somnade och sov middag i säkert 45 minuter... det gjorde gott, och det gjorde även den 5 km raska promenaden med Annika. Det var härligt höstigt ute och vi hann avhandla en hel del. Men mycket mer finns, tur att hon nu bor i Leksand! Så kul med unga, drivna människor som väljer att flytta hit!
 |
| Jag ser något där nere... kan det vara mina fötter? |
 |
| Jag och Annika |
Nu väntar en bit morotskaka på mig... åh, det har jag glatt mig åt hela dagen!
4 kommentarer:
Världens finaste bulle! Och åh, vad jag skulle kunna klämma en morotskaka nu!
Jag längtar också lite efter min vanliga kropp. Även om jag förmodligen kommer sakna bullformen när bäbisen väl är ute :) Och nu är det (typ) nära!
åjejoj själv har jag aldrig varit på gymmet :) kramar
Åh, vad härligt med både promenad och morotskaka!
Satt faktiskt och tänkte på samma sak om kroppen ikväll, då jag gick igenom mina magbilder under denna graviditet.
Att jag saknar det den där andra starkare, lättare kroppen lite, men samtidigt njuter jag så mycket av att ha en bebis i magen och att ha den här bulan framtill:)
Nu är det bara 2,5 vecka kvar för mig, så jag får njuta det sista nu!
Skicka en kommentar