Kusinen från landet

Jag är hemma igen! Som jag och Fridah sa, när man är ovan att vara borta känns det som man varit borta länge när man inte varit hemma på typ... 29 h. (Fridah som förresten ska få ge ut sin bok på Bonniers hösten 2011, grattis!)

I Stockholm har jag haft det så bra och blivit så väl omhändertagen av mina två äldsta vänner och en alldeles nyfunnen vän! Vilken lycka för mig.

Kusin Tora och Marie som jag känt hela livet, sedan bäbisben så att säga, Sofie har jag lärt känna sista året via våra bloggar och modern kommunikation. Nu fick jag träffa henne på riktigt -superinspirerande, kloka och fina löparesset Sofie!

*

Vi pratade både löpning, träning, marathon, bloggar, familj och allt som är viktigt i livet. Dessutom coachade hon mig till Runners´ Store där jag införskaffade nya löpardojjor, Asics Kayano även denna gång men av av årets modell. Sedan fick jag eskort ända ner till tåget vilket jag är tacksam för, vilsen som jag är i storstan!Tora till höger och jag till vänster. Eloge till mamma och pappa som klädde mig ganska neutralt i rödrutig skjorta och hängselbyxor istället för att sätta på mig en prinsessklänning (även om det fungerar det med). Jag ser ut som en kille!

Det finns så mycket mer att säga, alla tunnelbane- och pendeltågsstationer svindlar framför huvudet, klockslag, intervjuer, psykolog som frågade om avgörande händelser i mitt liv samtidigt som hon knappt kunde kväva sina gäspningar, men det skulle bli världens längsta inlägg och jag är fortfarande inte frisk eller pigg så nu checkar jag ut!