Tur att jag i alla fall fick tillbringa en stund på eftermiddagen med den här tuffe killen. Han spelar redan gitarr (så gott som felfritt), inte ens två år fyllda! Jag tillhör inte skaran som aldrig har dåliga dagar, på jobbet, med träningen, whatever. Men oftast försöker jag genomföra det jag planerat ändå, motivationen och glädjen kommer tillbaka när man minst anar det! Även det tunga behövs.
PS. Jag är inte alls särskilt sur egentligen - utan hur lycklig som helst! Om tre dagar startar sommarlovet, jag får rysningar av tanken på att öppna dörren och gå ut för gott. Middagen på fredag kväll. Bröllop på lördag. Och en minisemester med sin start på söndag! Just nu är jag bara pe-em-ess-ig, eller nåt.
3 kommentarer:
du kanske behöver en joggpaus? :)
hörududu 7 km är inte såå kort så det så kramar
Söt-Odin! Hoppas du får upp springlågan när vi springer ihop sen... :) Minisemester?!
Skicka en kommentar