Elitmotionärer har varit ett diskuterat begrepp. Finns det? Vad är det? Antingen är man det ena, annars är man det andra har vissa tyckt. Jag är inte så säker jag, jag tycker nog att det finns en stor skillnad mellan att träna tre pass i veckan och springa ett motionslopp på sommaren, mot att träna kanske 10 timmar i veckan och mer, ha träningsscheman, tävlingsprogram och hela tiden satsa på utveckling i sin idrott.
Visst är eliten oerhört imponerande, men ibland kan jag imponeras ännu mer av de som är strax nedanför eliten i sina resultat. Och som är det utan att ha en bråkdel av all support och stöd som elitidrottare som lever på sin idrott har.
Som min fd. chefs son, som arbetade HELTID och dessutom var topp 100 på Vasaloppet, åkte SM-tävlingar och världscupen i rullskidor.
Det finns många exempel, och för mig är de nästan övernaturliga människor.
Även en del av mina vänner, Lina, Andréa och Laila som exempel, som lägger ner så mycket tid, disciplin och energi i sina idrotter och gör fantastiska resultat, samtidigt som de lever "vanliga liv" med "vanliga jobb" och familj. Det kan inte vara något annat än en enorm passion för det man gör som skapar detta.
Jag tvivlar på att jag själv blir annat än en vanlig, glad motionär och just nu känner jag mig väldigt nöjd med det. Jag kan träna väldigt "luststyrt" och lägga upp mina ganska oseriösa planeringar. Jag kör för mycket bänkpress och för litet kvalitetspass, för mycket ofokuserad träning och för litet mängd och distans. Men det går bra ändå. Och jag fortsätter imponeras, av de på den andra sidan...
6 kommentarer:
Gulliga du!
Men jag håller med, det är faktiskt skillnad på motionärer och motionärer. Även om jag kanske inte skulle klassa mig själv som elitmotionär. Iaf inte just nu då formen är allt annat än på topp.
ja dom är verkligen imponerande kramar
Söta du!!!
Jag vet faktiskt inte om jag skulle kunna tänka mig livet som elitidrottare på heltid, jag trivs väldigt bra nu, känner lycka inför mina träningspass, är glad att jag hittat min passion! Älskar träning och nu när jag ska få jobba med det på heltid så är jag världens lyckligaste! :)
Håller också med. Och visst finns det många imponerande idrottare som hinner med målinriktad träning, familj, heltidsjobb på samma gång.
Jag trivs också väldigt bra med det lustfyllda. Men jag undrar ibland om jag skulle vara intresserad att satsa mer målinriktat (ännu på motionsnivå) om jag inte var lika målfokuserad gällande jobb.
Jättebra skrivet, och jag håller med, igen! :)
Jag håller också med!
Jag är inte längre elit men jag kan banne mig inte kalla mig motionär heller. :-) Så då blir det elitmotionär. :-)
Skicka en kommentar