Dag 1, nyårsafton! Det var för kallt, -17, och vi klädde oss för dåligt. Veckans första skidtur avverkades i Rörbäcksnäs innan vi fick egna spår. Efter att spårgubben varit framme lämnade jag inte fäboden mer än på skidor en enda gång!
På nyårsaftons kväll gick vi numer traditionsenligt fackeltåg till Sockertoppen.
Lego på loftet.
Nyårsfina!
Spelintresserade killar.
Nyårsdukat långbord.
På nyårsdagen kom det snö, snö och mera snö! Då blir det såhär underbart ute. Elina går ner i fartställning för att komma under träden...
Pappa och Sixten grejade spåren mellan Kinnvallsjösätra och Vålbrändan. För det får de alla skidåkares kärlek!
Mitt element, precis här, precis nu. Inte storstan, stranden, havet, öppna fält. Det här är min plats på jorden.
När vi från köksfönstret ser Hundfjället skimra rosa i morgonsolen - då vet man att det blir en bra dag.
Postkodmiljonären! Veckans spel.
Hur många gånger har jag inte passerat denna vy under veckan? Tröttnar man inte? Nej, det gör jag inte. Att bara lägga skidorna på axeln, gå 300 meter till spårets början och ge sig ut, och möta samma vyer i ett oändligt antal skepnader dag efter dag... Det är lycka.
Jag fick ju inga sportglasögon i julklapp... men visst ser man rockigare ut såhär?
Hemma.
Sista dagarna spenderade jag och JW ensamma. Då hade vi det såhär mysigt!
I fredags spårades det äntligen mellan Vålbrändan och Lindalen (Tandådalen). Vi som åkt i mjuka, opackade spår hela veckan blev smått chockade över hur det känns att åka i ett stenhårt, packat spår. Men vi åkte aldrig fram till myllret i Tandådalen... folkskygg blir man.
Men det var spännande att se nya vyer!
Träningsdagbok på gammalt vis... nu är dock alla mil införda på min riktiga träningsdagbok.
Imorse när vi kom fram till Vålbrändan rykte det ur en skorsten det inte brukar ryka ur, och under en dunge träd stod säkert 20 draghundar! Vi träffade på hundflickan, hon var så vänlig, pratade med oss som om vi var gamla vänner. Ni ser, det händer saker var dag även om man inte lämnar Kinnvallsjösätra.
Morgonljus.
Och kokkaffe...
Hejdå mitt älskade, älskade. Jag kommer snart tillbaka. Kanske redan om ett par veckor...
Veckans snyggaste vurpa stod JW för. Jag ramlade, och för att undvika att inte åka in i mig åkte han ut och lade sig i en snögrop... han fick gräva sig upp igen!Nu har jag en skönt trött kropp, många små skatter i mitt inre fotoalbum, en välfylld träningsdagbok (det blev över 15 mil åkta under 9 dagar, snittade dryga 17 km om dagen. Inte en enda dag lät jag skidorna stå orörda), en mage rund av allt fika och goda middagar (men därunder ryms hårda magmuskler, tro inget annat), ett hemhemma fortfarande julpyntat, trasiga pjäxor, skidor i behov av service.
Jag känner mig så lycklig över denna vecka! Och stor tacksamhet till mina föräldrar som inte bara skapat detta underbara ställe, utan som dessutom frikostigt och generöst alltid lånar ut det till oss barn. Jag har aldrig hört en enda skeptisk eller negativ fråga när vi barn frågat om vi kan åka upp den eller den helgen, bara glädje över att vi älskar vårt Vallen precis som ni. Jag älskar er!
16 kommentarer:
Underbara härliga bilder på allas vårt älskade Kinnvallsjösätra! Vi är så glada att ni alla är fästa vid "Vallen" och gärna vill vara där! Kram!
jättefint inlägg jonna kramar
Åh sicken vecka! Lyckliga du!
vilken underbar vecka och vilka fantastiska bilder! förstår att du älskar det stället. själv har jag legat hemma med gips och följt tour de ski (ni missade väl inte hellners monsteravslutning?!). imorgon väntar en vecka som ska fyllas med jobb- och skolsökande. håll tummarna!
Det ser helt fantastiskt ut! Jag förstår att dy känner dug privilegierad som får ha det så där. Så fint!
Och kul att du är tillbaks, jag har saknat dina inlägg.
Åååh, vad fint ni haft det! Jag blir riktigt avundsjuk trots att jag har det bra här i Linköping! Inte en meter på skidor har jag åkt i vinter... Fy sjutton!
Men åh, det finns ju inte ord. Blir helt varm av att se allt detta vackra. varje enskild bild hade varit värd ett helt inlägg :)
Nyårsdukningen, det seuperfina paret både finklädda och skidpussen! Och alla fantastiska skidspårsbilder! Underbart!
Och välkommen tillbaka till bloggosfären! Nu kör vi 2012 :)
Underbara bilder! Så vackert! Bra jobbat på skidorna!
Kul att du är tillbaka, saknat dina inlägg!!
finner inte ord. fäller nästan en tår. ni är så fina. vallen är så fin...
Vilka härliga vinterbilder. Saknar snö och kyla.
Just nu snöar det här i Göteborg också men jag tror inte det stannar så länge tyvärr.
Idag är jag åter på jobbet men det är med en liten tår i ögat.
Kanonträning! Fina bilder. Och underbar text. Jag får en tår i ögat av slutklämmen.
Annars kan jag tillägga att jag har saknat dig i bloggvärlden!
Vad fint ni har haft det, så glad för er skull! Nu ser jag framemot en kopp kaffe med fröken. Kram!
Vilka bilder! OCh vilken vecka! Tur att jag själv njutit av något liknande annars hade jag blivit mäkta avundsjuk. Känns bekant det där med magen som blivit lite större.. men också att musklerna därunder förhoppningsvis är lite starkare.
Så fantastiskt. Förstår att du njutit av varje sekund och har inte svårt att förstå att ni aldrig tröttnar. Många mil också - härligt!
Oj så härligt det ser ut! Lyxigt!
Är så avis att ni fått åka skidor, här är det rullskidor som gäller. Fast med broddar för det är lite halkigt :)
Kram på er!
Oj vad kommentarer! Men det är du förstås värd efter detta fylliga och fina inlägg. Vilka dagar du haft! Är så himla glad att jag åkte dit också och stannade så länge som jag gjorde. Det är verkligen en sagolik plats som gör gott för både kropp och knopp.
Skicka en kommentar