Torsdag, fredag, söndag

Torsdagsmiddag. Thaisoppa, ägg, creme fraiché. Ugnspannkaka med blåbär, hallon, vispgrädde.

På kontoret, fredagsfrukost del 2/3 efter morgonsimning med mamma.

Hockey på fredagens kväll!

Och slutligen, söndagslunch i Leksboda med delar av familjen. Tjädergryta! Glass, chokladsås och maränger till efterrätt.

En helg i gymmet

Det är inte konstigt man längtar en smula nu...

*

Dalarna och Leksand blev ännu en gång denna vinter drabbad av kylan. Och vid -25 går även min gräns för utomhusträning. Vid nyår åkte vi en hel del skidor vid minus arton, tjugo... men att exponera kroppen för -25 under långpass känns inte bra.

Så det har blivit en gymhelg. Och en myshelg. Ett bra styrkepass igår med sambon, och ytterligare ett bra med lillasyster (bilden) idag. Då hon bor i Uppsala numer och studerar, är det ju himla kul att få styrketräna med henne! Vi peppade varandra och det blev ett riktigt bra axlar triceps pass. Och igår blev jag vän med bänkpressen (jag och denna bänkpress, det är som att vi har en relation där man ibland är vänner och ibland ovänner...) igen, även om det inte var några rekord. Men 40 kg 8+7+6 är jag nöjd med med tanke på att styrketräningen prioriterats längre ned på listan under skidsäsongen...

*

Nu hoppas vi på varmare väder i veckan! En sådär minus tio, femton i alla fall...

-28

OK, jag gillar kyla. Snö. Vinter. Men nu när det IGEN är närmare -30 grader, så är det mest tröttsamt. Och för kallt. Vårt planerade långpass på skidor idag ser ut att bli gymmet istället. Suck.

Så mycket, så många

SÅ mycket att vara glad för idag! Jag är bland mycket annat glad för att det i ett brunt kuvert låg ett besked om "Normala förhållanden". Då får man perspektiv på ett och annat, det är ju sådana saker som verkligen är viktiga och värdefulla.

Att solen glöder ännu när klockan är halv fem. Att det är fredag. Att en efterlängtad helg väntar. Att jag har så mycket kärlek runt mig och i mig, till pojkvännen, familjen, vännerna. Att hela våren, sommaren och hösten väntar spännande händelser. Det är lätt att glömma bort hur bra allting faktiskt är. Att jag inte skulle vilja ändra på någonting.

Ekorrhjulet

Vakna. Arbeta. Handla. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova. Vakna. Arbeta. Handla mat. Laga mat. Göra matlådor. Diska. Träna. Sova.

(Men jag gillar det också. Och i kväll ska vi äta soppa och pannkaka. Och i morgon börjar en världsbra helg där jag och älskling äntligen är lediga samtidigt. Och jag har hundra fler bra saker att se fram emot...)

Elina skrev om längtan efter sommar. Jag stjäl hennes foto och hennes längtan. Jag längtar också! Till vår, till sommar. Bort. Hem. Ut.

Nu yr snön och iskalla vindar ute!

Med Löpningens Dag i tanken

På olika håll har man idag firat Löpningens Dag. Jag har också firat, på det sätt jag kunde...

Först middag. Hemgjort mos, ugnsstekt hooki med olivolja, pressad lime, salt och peppar. Gröna ärter, avocado och räkor. (Kära bror, räkorna och limen tog jag med mig hem från lunchen på Siljan. Jag kunde bara inte slänga så mycket mat! Så jag fick en ask att ta hem resterna i...)

Sedan gjorde jag två väldigt snygga matlådor. Vem blir inte glad av en sådan matlåda? Notera dillkvisten!

Och därefter begav jag mig till det kära gymmet. Springa vågar jag inte än på några dagar, men jag var en duktig flicka och startade mitt rehabprogram enligt sjukgymnastens order. Jag styrketränade ben! Samt mage, rygg. Det känns viktigt och mycket prioriterat nu.

*

Jag har ju liksom i min enfald trott att styrketräning ben var onödigt för mig som åker mycket skidor/löptränar. Tänkt att i gymmet där tränar jag överkropp...

*

Ha! Det var mjölksyra i benen från första stund. Tydligen tränas benen och musklerna något annorlunda vid styrketräning, och tydligen är det förebyggande träning...

*

Därefter en ordentlig stretch. Så med Löpningens Dag i tanken, tränade jag allt jag kunde för att bli en bättre, starkare och mer hållbar löpare framöver!

God morgon...

Idag tog jag det säkra före det osäkra - allt för att inte försova mig igen.

Så jag har varit vaken till och från sedan 04.30 ungefär. Det känns jättekul. Jag känner mig som Malin och Mats på andra sidan tomten.

Fy vad det svider i ögonen. Det blir en lång dag idag!

...men slutade med värsta snabba!

Dagens sista halva blev bästa tänkbara! Vi begav oss till Insjöns Elljusspår efter en typisk måndagsmiddag...

Det måste ha varit en bra uppladdning för det blev kanske mitt snabbaste skidpass någonsin! Vid 8 km stod klockan på 34.40 minuter...
Vid 10 km knappa 44 minuter
Vid 16 km 1.10 h, dvs 4.22 min/km-tempo!

Skidorna gick bra, pojkvännen drog, jag kände mig stark och fräsch i kroppen hela vägen trots helgens mil och det var bara ren och skär träningslycka!


Måtte ha varit en bra uppladdning...

Jag är också glad och stolt över att ha passerat 200 km längdskidor på cirka en månads åkning. Det är mer än vid samma tidpunkt förra året och det känns fint.

Grym start på veckan, nu lägger jag mig lycklig...

Det började fel...

Dagen och veckan började fel! Jag försov mig och vaknade en hel timme försent. 25 minuter efter att jag vaknat var jag ändå på plats på jobbet, och begav mig vidare på ett studiebesök. Jag och min kollega såg fram emot gott kaffe och goda smörgåsar, som de ofta lyxar till det med när vi kommer på besök sådär...

Men! Vi fick kaffe och bulle. Vem vill ha kaffebröd 9.30 på morgonen? Och på en måndag. Så inte nog med att vi satt i möte över hela förmiddagsfikat, så fick jag nöja mig med kaffe och en medhavd halv banan.

Nu sitter jag hemma och äter en välkomponerad lunch i form av gårdagens middagsrester, hemmagjord pizza. Och hoppas att dagen som började fel slutar mera rätt...

Öjesjön, Norra Julgåsviken

Jag är glad att vara hemma, efter en så fin helg med tre fina vänner i ett hus vid Öjesjön och Julgåsviken i Malung. Mycket skratt och prat, goda middagar och luncher, fika och vin. Och en hel del träning, det var ju träningsläger!

*

På lördagen begav vi oss till Malungs Elljusspår. Jag och fröken Sjöström (bilden) begav oss ut på 15 km-slingan. Spåren var helt gudomliga, vilket man ju inte är bortskämd med! Nypistade, hårda spår med stadiga kanter och bra glid. Jag hade fått för mig att Malung var platt, men backarna som vi skulle både upp- och nerför var som slalombackar... bra sug både i benen och magen! Ett underbart och utmanande pass. På eftermiddagen åkte vi på Öjesjön. Jag åkte fyra varv i ett 3 km-spår, 12 km. Total summa lördag 27 km.

*

Innan hemfärd idag sladdade vi runt på sjön igen, 9 km idag. Det blev 36 km åkning för mig under helgen vilket jag är glad för, då vi även hann med väldigt mycket annat! Mycket stakåkning när vi åkte på sjön så armarna har fått jobba hårt denna helg, benen har fått vila förutom í elljusspårets backar.

*

Nu längtar jag tills JW kommer hem från jobbet! Det är underbart att vara så glad att få komma hem, och att komma hem till både nystädat hem, tulpaner, choklad, kort och världens bästa kille helt enkelt!

Farmors gardin

Det finns vissa saker som betyder mer än andra. Farmors gardin och kaffeburk är två sådana saker. Det är världens finaste gardin och idag satte jag upp den igen. Jag hoppas att farmor såg mig när jag stod och strök så noggrannt jag bara kunde...

Rapport från Sportskadekliniken

Sjukgymnasten tyckte att det lät som en variant av löparknä på mina symptom (smärta som uppträder efter några kilometers löpning, smärta i utsida, framsida knä). Varför det uppstått är oklart, löpningskvantiteten har ju varit marginell sista två månaderna. Dessutom har jag inte ägnat mig särskilt mycket åt varken upp- och nedjogg, stretch, balans- och koordinationsträning samt styrketräning ben på gymmet! Och allt det ska det ändras på nu… Dessutom sa han att det är mycket mer slitsamt för leder och kropp att springa nu vintertid pga underlaget vilket kanske bidragit. Han bände och drog och tryckte och pratade och var precis som sist riktigt bra, tycker jag!

Samt kanske ett par inlägg i skorna p.g.a höga fotvalv (har ringt och bokat tid) Och en balansplatta.

Dessutom tyckte han att jag kanske skulle smyga igång löpträningen nu och inte ge mig ut på tuffare distanspass eller långpass det första jag gör. Jo, det kanske kan vara smart…

Och så länge jag kan ha tuffa skidpass så är jag lugn. I alla fall ganska.

Snart träningsläger

Tjoho! I morgon åker jag och tre fina vänner till Malung över helgen, på träningsläger. Det låter så himla bra att säga att man ska åka på träningsläger! Åtminstone en av deltagarna bleknar något när vi använder just det ordet, t r ä n i n g s l ä g e r. Men vi ska ju trots allt, alla fyra, åka Tjejvasan om en dryg månad. Att vi sedan har olika mål med loppet spelar inte så stor roll, vi kommer att ha det fint i helgen och skidspåren ändå!

Såklart ingår även följande ingredienser när fyra topptjejer åker till en stuga i obygden
- väldigt mycket god mat
- väldigt mycket trevligt umgänge samt ett och annat glas vin och öl

Fotografiet har jag stulit från lillasyster som är ungefär en miljon gånger bättre på att fotografera än mig, och de flesta andra. Det föreställer en annan fäbodstuga, en annan fäbodvistelse. De som känner mig vet att för mig är stughelger livets guldkorn, och jag är så glad att familjen har stugor i världens bästa fäbod - Kinnvallsjösätra!

I elljusspåret

Sådana här kvällar känns det trots allt möjligt. Möjligt att bibehålla en god form trots att jag just för tillfället ej kan löpträna. Möjligt att åka Tjejvasan på ett bra sätt och med en för mig godkänd tid.

Det känns faktiskt möjligt, en kväll i Insjöns Elljusspår med älskling, svärfar och fina vännen, 16 tuffa kilometer i knappa 5 min/km-fart. Med nytejpade skidor, mer fäste än glid. Och när pulsslagen svider som mest och snoret rinner och du svettas i minusgrader, då påminns jag om och om igen varför jag älskar träning så.

En salt tjej

I min handväska finns just nu, förutom hårsnoddar, Försvarets hudsalva, bankdosa, kam, pennor, ett julkort, ett mail, en annons, ett recept, - ett antal små saltpåsar från McDonalds där vi köpte kaffe igår!

Dessa små saltpåsar är det bästa med McDonalds! Jag älskar ägg och har gärna med mig i matpåsen för mellanmål. Men hur gott är ägg utan salt? Att släpa omkring på ett saltkar är bökigt. Lösningen är saltpåsarna.

Är du salt eller söt? Jag gillar både salt och sött, men kanske ännu mer salt, popcorn framför allt. Men hur salta ska popcornen vara? Jag och sambon delar gärna en balja popcorn i soffan emellanåt, men han vill ha de för salta. Så han smygsaltar och jag gömmer saltkaret...

Mitt sämsta inlägg någonsin

Jag är stelare än en gammal hockeyspelare, ännu mer nu efter att kört fram och tillbaka till huvudstaden idag.
Jag har en skön träningsvärk i bröst och biceps från gårdagens pass.
Jag har gjort bra middagar på temat Chili två dagar i rad, chililax igår och Chili Con Carne idag.
Jag saknar egentligen baklust men har bakat gamla favoriter, Anns filmjölksbröd, lätta långpannebrödet.
Jag har nu kanske skrivit det sämsta blogginlägget i Fartfyllds historia.

Hej och hejdå och på ett återseende en mer inspirerad dag.

Sådärja

Tid hos Sportskadekliniken/sjukgymnast: Torsdag 21/1
Tid hos Vårdcentralen/läkare: Tisdag 26/1

Det gäller att säkra upp. Då jag för tillfället har fortsatta problem med trappor samt viss bilkörning (varje gång du trycker ner kopplingen måste du böja knäet) satsar jag kvällen på styrketräning istället för skidåkning. Men sjukgymnasten sa att jag får åka skidor så mycket jag vill, om det känns bra!

När jag läst på tycker jag att det tyder på löparknä, men jag ska sluta med hemmadiagnoser tills jag träffat proffs.

Trösttårta

Först åt jag lunch med söta Fridah. Bredvid henne känner jag mig som en dammig, grå chokladbit medan hon är en sprakande rosa pralin. Vi pratade som alltid om det mesta som ryms mellan jord och himmel.

Sedan bjöd älskling mig på trösttårta, i form av semla, på samma konditori som jag just lämnat. Personalen där tror nog snart att jag stalkar dem...

Och nu har jag lyckats vara föräldravikarie åt en st ettåring och en st treåring alldeles på egen hand för att deras mor ville gå på Friskis och deras far var på innebandymatch!

Senare Snabba Cash på bio!

Det är nästan så man glömmer bort att jag får försöka utveckla en ny gångstil där det ser ut som jag stelopererat vänster knä och får gå med helt rakt ben i en svingande rörelse för att jag ej kan böja knäleden...

Idag var inte dagen

Idag skulle det bli en bra dag, en dag då mina knän en gång för alla visade att nu är det sluttramsat, nu är det full fart framåt med löppass av olika sort, långpass, fartpass, kvalitetspass.

Idag var inte dagen då mitt knä skulle ge upp helt efter 11 km löpning så jag fick linka sista km hem i snålblåst och tunna kläder.

Men idag blev den dagen. Så i morgon blir dagen jag måste ringa vårdcentral och/eller Sportskadekliniken för att på nytt - ett drygt år efter sist - konsultera om knähelvetet.

Om det inte skulle ha funkat att åka skidor så skulle jag lagt mig ner i sängen, dragit täcket över huvudet och bara grinat just nu. Men tack och lov så har det fungerat bra och utan känningar, så nu står allt hopp till att det ska fortsätta gå bra att åka just skidor. För jag antar att oavsett vad så får jag ett nytt löparförbud nu.

Naken i skidspåret?

Kolla in vår snygga "kristallkrona" i bakgrunden, från Åhlens!

*

Valet föll på skidor idag för då fick jag bästa sällskapet med mig, kärleken. Tyvärr var spåren sämre nu när det var så varmt som -2 grader! Och vår vallatejp som skulle hålla 20 mil är nu slut efter knappa 15 mil... Vilket nog beror på de grunda, barriga spår som varit överallt.

Idag kände jag mig nästan naken i spåret! ETT par tights, EN underställströja, EN lager 2-tröja och EN tunn löparjacka. Ett pannband och tunna handskar! Inte konstigt man kände sig naken! De jag mötte tittade inte konstigt i alla fall, så helt naken kan jag inte varit.

Hur det än är med dåliga förutsättningar, det är alltid skönt med frisk luft i lungorna, och även dåliga pass är ju genomförda pass på något sätt...

Fartfyllt fika!

Jag bjöd in mina syskon och syskonbarn på förmiddagsfika! Och lägenheten fylldes av bus och full fart framåt... Vi lekte bland annat rulla in Gustaf i ett täcke och vända honom upp uppochner-leken. Vincent lekte springa in i sovrummet och bära ut glödlampor, skivor, böcker och annat till köket-leken. Sedan lekte alla tre små kusiner springa fram och tillbaka mellan sovrum och kök samtidigt som man skriker i falsett-leken. Den leken var nog den mest uppskattade av barnen, men kanske minst av de vuxna :)

Andreas önskade sig "gärna smörgås och hembakt".

Tulpanerna igen...

Gustaf ville hellre ha bulle och det fanns en kvar i frysen!

Alla ville sitta i Andreas knä och helst samtidigt också! Nu sitter jag och äter gårdagens lunch - makaronipudding (underskattad mat!) och funderar på... skidor idag, löpning i morgon eller löpning idag, skidor i morgon?

Fredagskväll med tulpaner

Det är ingen riktig fredagskväll om du inte har dammsugit, plockat undan, torkat av, ätit gott och köpt en bukett tulpaner som stoltserar på köksbordet! (Och jag inser att jag låter precis som min mor och mina systrar nu...)

Om du samma dag dessutom fått hem ett postorderpaket med nya gardiner, löpare och handdukar - ja då kan det ju inte bli annat än bra...

Det är nästan så jag kan glömma denna mödosamma dag som innehållit både det ena och det andra.

Medlemskväll med skidklubben

Igår tog jag klivet in i min nya klubb, på riktigt. Vi gick nämligen på skidklubbens medlemskväll på Allans Intersport! Jag tycker om den där känslan av tillhörighet man får som medlem i en klubb, även om jag inte kommer att bli en särskilt aktiv medlem... Jag är ju dessutom med i två idrottsklubbar i kommunen, Siljansnäs Roddarklubb och Skidklubben Leksand.

Hursom så betalade medlemsskapet nästan sig självt på en gång. Jag införskaffade ett par täckbyxor - visserligen inte till skidåkning men ändå - och en snygg svart och rosa lager 2-tröja. Rabatt: 160 kr. Medlemskap i Leksands skidklubb: 250 kr.

Jag undersökte även möjligheterna att införskaffa en medlemsmössa att åka Tjejvasan i, det vore ju kul att åka och skylta med vilken klubb jag tävlar för! (Om jag inte gör bort mig fullständigt...)

Morgnar och kvällar

Den här veckan har inte morgnarna varit särskilt roliga. Imorse vaknade jag efter en natt där jag bland annat drömt om det jag ska göra i morgon.

...jag längtar tills i morgon eftermiddag.

Sedan råkade jag köra upp på trottoarkanten på vägen till jobbet.

Som tur är har kvällarna varit så mycket bättre. Visserligen börjar det bli ganska tröttsamt att aldrig träna i varmare än -16 gr, men skidspåren i Källan är snabba och glatta. Milen tar 47-48 min att åka och det är snabbare än jag räknat med, på träning och sex veckor innan Tjejvasan.

...jag längtar dock även till en kropp som inte är stel och knakig av kyla, att kunna springa i shorts och sitta med solen mot ansiktet.

Tjejmilen 2010

Min lillasyster har bestämt sig för att springa Tjejmilen 2010! Hurra säger jag! Jag blir alltid lika glad om folk vill börja springa mera. Är man redan frälst så vill man gärna frälsa andra... Själv har jag sprungit Tjejmilen en gång, 2008. Då var jag ganska "ny-frälst" av löpning... (och med det menar jag inte att jag är någon slags elitlöpare idag för det är jag mycket mycket långt ifrån)

Jag har dessutom egocentriska skäl till detta. 9/10 löppass springer jag själv. Och det är kul, det med. Men löpningen blir faktiskt både roligare och mer utvecklande om du springer med andra ibland!

På tal om löpning så fick jag denna fantastiskt roliga bloggkommentar från en läsare...
Förresten så drömde jag om dig i natt, jag var ute och sprang med dig (jag som avskyr löpning) Ingela & Sofia var också med och sprang, men en annan väg. Elina skulle ha sprungit med oss, men hon stannade i stället kvar på simhallen och tog kort på en kille med min dåliga kamera :P Jag var så imponerad över mig själv i drömmen att jag kunde springa lika fort som dig och att jag orkade lika långt. Och när vi var framme och jag trodde att vi sprungit flera mil, så sa du att det bara var en kilometer, och vi var helt slut, haha. Och din mamma sa att det var en sån förlösande känsla att springa!

Jag gillar!

Men jo, jag gillar faktiskt vardagen! Jag gillar känslan jag vet kommer infinna sig på fredag eftermiddag efter en hel arbetvecka, jag gillar vardagsmat - idag åt vi kokt potatis, lax ugnsstekt i hollandaise och citron, broccoli. Jag gillar att lunchlöpa i skoterspår (vingligt var det i alla fall...), jag gillar att flåsa sig blodig i skidspåret om kvällarna bara för att tävlingsdjävulen vrålar att du ska bara inte bli ikappkörd och omkörd av sambon en gång till, jag gillar min frukost med fil, banan och egengjord kanelmüsli, jag gillar brödbaket, jag gillar känslan när den jag älskar kommer hem, jag gillar förmiddagskaffe...

Det är ju så mycket jag gillar!

Att älska vardagen

Faktum är att det var en månad sedan jag arbetade en hel arbetsvecka sist, måndag-fredag. Först var jag sjuk. Sen var det julveckor då jag arbetade två dagar ena veckan och tre dagar andra veckan... Och sedan var jag ledig i elva dagar.

Kort sagt, jag är ovan vid vardagslivet och försöker gilla det igen när jag släpar hem tunga matkassar från Hemköp, tränar i kolmörker, beställer hem dammsugarpåsar från nätet, försöker bekämpa familjedraget att vara disträ och höra av mig till dem jag vill. Och stupar i säng vid nio.

*

Men som en fin bloggläsare skrev i en kommentar, man kan alltid titta på kort från lediga dagar och njuta. Som andra advent när vi hade mys hos pojkvännens farmor och farfar hela helgen, åt saffransbullar och kokosprickar och köpte julklappar. Det är fint att tänka på när vi försöker äta nyttigt och avgiftas från helgernas stora fikabrödintag...

Från skidspår till gym

Vi bytte glittrande pudersnö, vindbitna fäbodstugor och skidspår mot... gymmet. Vårt gym är ganska slitet, har halvdåliga öppettider och fula tvåfärgade väggar men jag trivs ändå där som fisken i vattnet, handen i handsken eller fartfylld Jonna under skivstången. Idag blev jag även vän med bänkpressen igen.

Och jag har tvättat mängder av insvettade underställ, vinterfodrade löpartights, sporttoppar och långkalsonger. Så i morgon kör vi igen... Jag hade tankar på att köra en dubbel idag och ta ett löppass i kväll men då det redan nu är cirka minus 22 grader tycker jag att det är ett gränsfall.

Nu börjar den hälsosammare banan. Slut på att äta tre grillade korvar med bröd till lunch. Idag lyxade vi till det med lunch på Siljan efter träningen. Räkor! Och nu blir det till att ställa sig och göra gryta till middag och lunchlåda...

Kinnvallsjösätra, Fejmån och Vålbrändan

Jag är hemma! Och jag är som alltid hemmalycklig över det... Men oj vad jag kommer sakna mycket saker med semester, fjäll- och stuglivet. När jag duschade nyss och lät den sista doften av ved och eld rinna ner i avloppet tänkte jag på allt det där jag kommer sakna...

*Sovmorgon

*Kokkaffe

*Kunna träna för- OCH eftermiddagspass i dagsljus! Mitt ansikte är fortfarande rödrosigt efter all uteträning i minus 20...

*Lugna, långa kvällar med kortspel och härlig familj och vänner

*

Men och andra sidan ser jag åter igen fram emot....

*att inte bara längskidträna även om det blivit många fina mil (se kortet!)

*osötad kanelmüsli och kokta ägg istället för öl och chips, rödvin och choklad

*vår dusch och vår säng och fönster som inte drar

*träffa de fina som inte varit uppe i stugan

*

Men hej hej hej, vad är grejen med den här dunderkylan? Dalarna har som bekant drabbats av den under lång tid nu och under vår fäbodvecka har det varit mellan minus 20 och minus 30 varje dag! Hemma i Leksand dock ännu kallare, mina föräldrar har haft minus 31! Hur utetränar man då bäst?

Året var 2009

Januari
Januari var en månad som ingen annan! Det var en kolapaj i magen och fjärilar i öronen 24/7, jag sov fyra timmar om natten och log ändå hela dagarna, det var kärlek i hela mig. Och det var också ett stråk av sorg för dagarna räknades ner, ner, ner till första dagen i nästa månad... Jag kunde börja löpträna försiktigt igen efter många veckors skadeuppehåll, men fokus kom att ligga på längskidåkningen.

Februari
Den första februari cyklade jag hem över bron, hem och in under täcket med bultande hjärta och svullna ögon. Det var den första dagen på tre månaders nedräkning, tre månaders saknad. Mitt sätt att leva igenom blev längskidåkning. Många mil, Källan, Insjön, Sörskog. Höjdpunkten i månaden var Tjejvasan 30 km där jag överträffade mina förväntningar och åkte på 2.27.

Mars
Jag bloggade som aldrig förr eller senare, 49 inlägg på en månad. Jag längtade och längtade och längtade... Löparlyckan började komma åter, jag sprang i sol, slask och plask och tränade mig igenom månaden, över trettioen timmar. Jag kunde inte sova och vaknade klockan sex på lördagar, jag lät tre svalor för evigt fastna på min rygg och jag åkte till stugan med fem fina flickor.

April
Saknaden efter han den där golfspelaren med rufsig blond kalufs på andra sidan jordklotet började bli övermäktig, samtidigt som dagarna krympte. Jag och Elina åkte till Agadir! Och det räddade hela månaden och kanske hela våren. Jag sprang min första halvmara (träning) och gjorde det i 5.35 min/km vilket var helt klart godkänt. Men samma dag fick jag även beskedet att en älskad Alva gått ut ur vår tid. Och den 29 april åkte jag ner till Arlanda, då var tre månader över och nu började en annan tid av kärlek.

Maj
Åh maj, maj, ljuva underbara maj månad! Kanske min bästa månad på året, januari och maj. Det var solsken och björklöv, majeldar ute och i mig... Vi tävlade i Limsjön Runt och överträffade oss själva när jag och hetingen sprang 7 km på 30.09 respektive 30.03 minuter. Vi var i Skarbohäll, jag rodde kyrkbåt, jag bytte lägenhet och allt kändes som i ett sus och rus. Dessutom föddes Oskar! Men sen hände ju också det som inte fick hända och som gav slutet av månaden en svart ton. Farmor dog.

Juni
Juni var en en sportig månad! Det var golf, kyrkbåtsrodd, löpning och styrketräning för fulla muggar. Det var även firande i samband med nationaldag och midsommar såklart. Och jag minns inte mycket från denna månaden... men jag var stressad ofta och magkatarren växte till något som kändes som ett blödande sår i magen.

Juli
Semestermånaden! Efterlängtad och underbar som aldrig förr. Jag fyllde dagarna med träning, jag hade bagarstuga, träffade fint folk, firade lillasyster. Kanske var sommarens kronjuvel dagarna i en stuga, vid en sjö, i Norrland. Avslutade månaden med 12 km terränglöpning i Olsnäs. Sprang fel vid varvningen och plussade på några hundra meter på sträckan, och missade tidsmålet (under timmen) pga den fadäsen.

Augusti
Augusti startade med en oväntad resa till Motala. De sista dagarna i juli och de första i augusti var som inga andra dagar. Det var även 30-års fest för storasyster och det var hejdå semester, för denna gång! Månadens sista dagar tillbringades uppe i Kinnvallsjösätra med älsklingen, underbara efterlängtade dagar...

September

Födelsedagarna fortsatte att byta av varandra! Älskling blev 22. September blev en skön och bra månad! Enda utflykten var en natt i Uppsala hos lillasyster. Hemma njöt jag av hösten och livet! Löpning och styrketräning, sol och höstlöv, lysande små lampor i fönstren och en stor både vardags- och helglycka...

Oktober
Oktobers stora händelse för mig var såklart min 25-års dag och dagarna i Kinnvallsjösätra. Först ett pars dagar stugmys för mig och älskling, sedan kom våra familjer upp och det var bara helt underbart!

November

November, en grå månad i bokstavlig mening då inte en enda flinga snö föll. Den 7 november var det årets Vintervarvet, en 14 km löpartävling i Kvarnsveden. Jag sprang cirka 2 min sämre än 2008 och var ganska missnöjd med loppet men svalde ändå besvikelsen snabbt. Starkare än någonsin tidigare i gymmet iaf. Vi var barnvakt åt Odin vilket även innebar bada och lägga honom - en stor händelse! Månadens sista helg innehöll både julmarknad och årlig adventsfest i Leksboda.

December
Det är svårt att skriva och se tillbaka på den tid som är nu. Det har varit en mysig julmånad i år, det tråkiga är att jag avslutar året med att vara sjuk i flera veckor (!). Nu hoppas jag att jag är på gång igen - och jag ser verkligen fram emot 2010! Det kommer bli ett år fullt av spännande, fartfyllda aktiviteter, kärlek och kanske även stora, livsomvälvande beslut fattas...

Fira kärlek!

Vad är det för en dag... nej det är ingen vanlig dag för det är Jonna&Jontes ettårsdag hurra hurra hurra! Och igår var det samma magiska promenad upp på Käringberget som för ett år sedan, med kyssar i snöfallet!

En Fartfylld kombo

Det känns bra om det nya året startar bra ur träningssynpunkt - att sätta måttet för resten av året, typ.

En strålande fin dag, -10 grader, sol som inte riktigt orkar upp och igenom, snöflingor som singlar ner. Pudersnö. Vi började med att åka till Källan för ett varvs skidåkning. JW var starkare och snabbare än jag, vilket han i och för sig alltid är vid längdåkningen, jag hade dåligt glid under skidorna men njöt av turen och pulsen ändå!

Sedan åkte vi hem och jag bytte jacka och skodon. Pjäxor mot löparskor. Skidjacka mot löparjacka. Drack vatten och begav mig vidare ut, 8.5 km löpnig. Pga sjukdom var det nästan tre långa veckor sen jag löptränade vilket ju känns hemskt. Det positiva som kommit ur det är ändå helfräscha ben och leder nu...

Det känns också bra att det gick så bra att kombinera längd och löpning samma dag eftersom jag kommer att behöva göra det under våren! Bra träningsstart på året!