Men nej, det var ju inte riktigt såhär det var tänkt! Jag skulle ju i detta nu vara ute och dansa med älsklingen, många vänner och mingla runt, dricka öl och njuta av juldagskvällen. Men under julaftonskvällen fick jag feber och halsontet tilltog. Efter samråd med Sjukvårdsrådgivningen fick jag en läkartid på Mora Lasarett idag, och åkte dit med misstänkt halsfluss. De testade mig för halsfluss och körtelfeber. Och har du körtelfeber - då är det total vila - under lång tid - som gäller sa sköterskan och spände blicken i mig och fortsatte... och för tränade ungdomar gäller såklart ingen träning alls. Snällt att hon räknade in mig i begreppet ungdomar men jag kände ändå skräcken isa till i kroppen.
Efter några prover visade det sig dock att jag varken har halsfluss eller körtelfeber. Läkaren skickade hem mig med ordination Ipren och Alvedon, honungsmjölk och gurgla med whisky. På ett sätt hade jag nästan velat fått pencillin så jag kunnat bli bra någon gång! På måndag har jag varit sjuk i två veckor.
Och JA, jag tycker rätt synd om mig själv. Jag hade längtat så mycket efter dessa dagar, att få gå ut på fest tillsammans med de finaste, att fylla dagarna med längskidåkning, löpning och fikastunder. Stressen växer av fortsatt vila, särskilt med tanke på de lopp jag är anmäld till... Samtidigt så måste jag ju inse att det här är lyxproblem, jag kommer bli frisk och vad spelar det här för roll om ett eller tio år?
1 kommentar:
själv är jag sjuk OCH bakis idag. det känns som ett helvete. tycker också synd om mig själv även fast det är ett lyxproblem och självförvållat.
Skicka en kommentar