Not fit for fight

Huga. Huvudvärken som dunkade bakom ögonen hela dagen igår, men försvann när jag rörde en stund på mig på kvällen, var där igen när jag slog upp ögonen imorse. Dunk dunk dunk. Tre Ipren på två dagar - mer än sista halvåret. Och den planerade morgonträningen, både igår och idag, var fjärran iväg. Jag orkade inte ens bre smörgåsar ordentligt när jag gick upp! Nu tänker jag inte ens planera in morgonträning resten av veckan. Det känns som jag får vara glad för den träning jag får till alls denna vecka. Kloka beslut som ska spara både huvud och mage och själen.

Okej, slut på självömkan. Det är onsdag, det är onsdag idag. Det innebär att det är fredag i övermorgon, och det längtar jag efter! Och det blir säkert en bra dag idag, med tårta till eftermiddagskaffet, potatis till middag och en fika hos gudsonen efter det.