Jag hinner inte med! Stackars mig... det är alldeles för mycket bärplockande, syltkok, sjöbadande, picknickar, grillkvällar, utejympor och liknande som skall hinnas med... Nä, det är tufft faktiskt. Men trots det ljuva livet så längtar jag lite, lite efter hösten. Efter kall, klar höstluft som syresätter mig. Gula löv. Födelsedagar. Vinter. Snö, stjärnhimmel, skidåkning. Och jag är glad att jag känner så inför hösten, och ingen ångest över mörker och kyla.
9 kommentarer:
Syltkok låter seriöst! :) Själv tänkte jag ge mig på bakandet igen när sommaren tar slut :)
Nä, det är tur att man alltid har en förmåga att glorifiera nästkommande årstid ;) Men för mig får sommaren gärna vara ett tag till!
Ja just det. Det är ju onsdag idag! Var det ett bra pass?
Ja är der inte så att varje årstid har sin charm! Fast november kan jag personligen hoppa över, en.mittemellanmånad mellan fina höstdagar och decembers stämning inför julen :)
För fullt upp med sådana trevliga saker låter härligt. Och skönt att du gillar hösten; jag tycker också att det känns rätt ok att det blir höst snart.
Hösten är fantastisk och jag måste hålla med dig lite.
Samtidigt vill jag njuta så länge det går av värmen (även om det är jobbigt att träna då)
Min fru syltar och saftar en hel del nu också. Det tackar jag för :)
Jag är väl lite skadad när jag älskar mina morgonjoggar i -10 grader. Det är mörkt, tyst och friskt. Hur underbart som helst :)
Ja hösten är min absoluta favoritårstid och så längtar jag precis som du efter att få åka skidor igen!
jag ska försöka anamma din inställning till vinterhalvåret också. det kan jag behöva...
Skicka en kommentar