Årets tråkigaste dag?

Idag är det tydligen årets tråkigaste dag. I alla fall enligt P4 Dalarna.

Det är mitten på november, en tisdag, veckan före lön, +5 grader och regn.

Men, det finns en slags lycka i tristessen. Att livet just nu är så lugnt, friskt och bara vankar på framåt. Att jag kan känna tristess men ändå uppskatta tristessen, ibland till och med mer än stressen i maj och juni. Allt har sin stilla gång, en lång rad av novemberdagar.

Fast jag har sällan tråkigt. Jag har egentligen aldrig känt igen mig i uttryck som att det inte händer något, eller att det är så tråkigt. Jag blev inbjuden att vara admin i en Facebook-grupp som heter Händer i Leksand. Det finns även en hashtag på Twitter med samma namn. Ofta blir det någon slags masspsykos av människor som gnällgillar saker. Det är bättre då att se till att något händer, eller tipsa andra om vad som faktiskt händer.

Ta exempel Leksand och vad som händer respektive inte händer i denna lilla ort i Dalarna. Det kan ibland tyckas finnas ett utspritt missnöje för att det inte händer någonting. Innan man ropar ut dessa åsikter tycker jag man ska fråga sig själv...

- Vad gör jag själv för att det ska hända någonting där jag bor?
- När saker väl händer (nya restauranger och caféer öppnas, konserter eller utställningar hålls, motionslopp anordnas, marknader arrangeras...) är jag då där? Deltar jag?

Eller sitter jag hemma och gnällgillar en Facebook-status?

Det är bara att inse, saker HÄNDER inte av sig själv. Vi måste själva se till att det händer.

Okej, jag inser att jag låter som världens präktigaste människa. Det är helt okej att tycka att det är tråkigt också. Och att idag är världens tråkigaste dag. Och november är en trist månad...