måndag 2 maj 2011

Blodiga 400-meters intervaller

En av fördelarna med att bo på en sådan liten ort är att jag har nära till allt! Det som finns, alltså. Ungefär 2 km hemifrån finns en friidrottsbana - Siljansvallen - som jag kan "låna" och springa intervaller på. Trots att fartträning inte har högsta prioritet just nu så kunde jag inte låta bli att peta in ett intervallpass en ledig måndag. Planen - 10 st. 400 meters intervaller. Dålig bild - men jag avverkade 10 st intervaller på tider mellan 1.33-1.38 min (motsvarar 4:05-3:52 min/km) Jag är nöjd att jag var så jämn i fart och att de flesta intervallerna låg i bra fart för att vara mig. Trist att jag inte tog mig under 1.30 min på någon intervall, men jag minskade vilan till 90 sek mellan intervallerna och det var stor skillnad mot hur jag gjort förut! Nu hann jag inte återhämta mig tillräckligt emellan och blev mycket tröttare.


Missmatch? Trots att det är fruktansvärt jobbigt var det ändå kul att plåga sig på banan!

Jag hade ryggsäck med vatten, papper och penna för att anteckna tiderna och kamera med mig. Den här bilden togs någonstans runt hälften, sen kom det folk pch då ville jag inte stå och fotografera mig själv mer... Det var några som promenerade runt banan (måste vara roligare att gå i skogen?) och jag hörde att de sa Jag skulle också vilja vara sådär hurtig! Då fick jag lov att öka farten!

Efteråt hemma hos syrran gymmande jag i babygymmet... (nej)

Upptäckte så småningom att strumpan var genomblodig, och att jag lämnat blodspår i syrrans lägenhet... hur kommer det sig att man inte känner det när man springer?

7 kommentarer:

slans sa...

Jag uppskattar att du varvar dina träningsbeskrivningar med bilder! Lustigt att det blev ett spår haha, men desto mindre kul för dig förstås... Jag kan heller inte riktigt förstå hur någon väljer att gå runt en bana? Verkars aptrist.

andreas sa...

ja du såg verkligrn hurtig ut :) kramar

m sa...

ja så blev mitt golv våttorkat iaf :) men det såg brutalt ut och jag har lite svårt att förstå nöjet med något som är "kräkjobbigt". kramar

Andrej sa...

Hoppsan. Där fick jag en liten näsbränna, jag som försöker boosta mitt självförtroende inför milen på lördag. Uppjogg i 5:30-tempo??? Det är ju för fasiken min maxhastighet! Ufff. jaja, jag får trösta mig med att du är hälften så gammal som jag.

Löpning & Livet sa...

Haha, får kanske ta en sväng i sixtens gym nån dag :)

Bra jobbat med intervallerna föresten!

elly sa...

aooch! ett skavsår känner man ju av på en gång, så varför känner du inte av en blodig tå?! fast efter ett tag blir man väl avdomnad och märker då inte om det blöder eller så.

jag minns på högstadiet då vi skulle värma upp med en km på siljansvallen. då gick det inte direkt i den där farten...

Karin sa...

Aj. Du verkar hård :-)
Bra jobbat, särskilt som du springer själv. Intervaller är mycket jobbigare ensam.

Jag är från "hårda" Dalarna förresten; Borlänge ;-)