I kväll ska jag packa, och gå på 18 års kalas! (Minns ni ert? Jag gick till macken, köpte en öl och avnjöt den tillsammans med en bit prinsesstårta. Det här blir nog ett finare kalas).
Därför sprang jag idag på lunchen. Det var -16 grader ute och en blek vintersol som bara nästa orkade sig igenom dimslöjorna. Jag sprang ner till centrum i Rättvik, över järnvägsspåret och ut på Långbryggan - världens längsta insjöbrygga! 628 meter lång. Jag sprang ut på bryggan, under bryggporten, med känslan av att äntra en mycket, mycket gammal sagovärld. Solljuset och dimmorna över den frusna sjön skapade ett helt magiskt ljusskådespel, över kyrktornet och byarna. När jag kom fram till bryggans slut, angöringsplatsen för båtarna, var sjön öppen. Runt omkring mig fanns bara det svarta, ångande vattnet.
Jag önskar så jag hade kunnat visa er med bilder. Nästa gång tar jag med kameran.
8 kommentarer:
Precis vad jag tänkte medan jag läste... Bilder!
Men på något sätt kunde jag se det framför mig ändå.
Du kan då verkligen få en iskall springtur att låta helt magisk :) Men så har du ju skrivandets gåva!
Bryggan ja. Många roddminnen ploppar upp!
låter som en härlig löptur!
Ang skridskoåkningen så lovar jag att du får följa med på nästa :) Hoppas du faller för varm choklad och bullar eller något annat gott som man får som belöning när turen pågått ett tag!
Det är fantastiskt!!!
just den vintern låg ju siljan spegelblank, undrar när det händer igen :)
kram!
låter fint, kallt och väldigt... överambitiöst, sa hon som vid samma tid tog bilen från sitt jobb o ner till bibblan :)
Ja, ta med kamera på nästa tur! Långbryggan i Rättvik är ett vackert rundningsmärke på vägen mellan Linköping och Orsa (Hornberga). Mvh Emma,
Vad härligt det låter.
Jag säger som Elina, kan verkligen se hur vackert det var.
väldigt poetiskt själv funderar jag på en löptur med jullåtar i öronen måste ju funka bra :)
kan bara tänka mig hur vackert det var! man blir faktiskt riktigt tagen av vinterlandskapet dessa dagar. Hoppas vädret håller i sig!
Skicka en kommentar