En bal på slottet

De sista dagarna har gått i "firandets tecken". Det började i fredags med att min JW blev färdig sjuksköterska! Vi var på ett högtidligt examensfirande i Kristinekyrkan i Falun. Jag fick bita mig i läppen för att inte gråta när JW tågade ner med sin klass efter att ha mottagit "sjuksköterskebroschen". Så mycket slit som ligger bakom det, nu är tre år till ända som student och det nya livet som yrkesarbetande börjar! 

Tidigt i lördags morse packade vi in oss i svärföräldrarnas bil och reste mot vackra Görvälns slott i Järfälla. Där skulle Cecilia och Johan gifta sig, och deras son, Knuts kusin, namnges! Åh, vilken dag! 

 Och ögonen tårades igen. Så vidunderligt vackra, starka och fulla av kärlek.

 En trött kille... som piggnade till efter en långpromenad med farbror.

 Axel hade såklart masdräkten på sig!

 Flera av gästerna hade Leksandsdräkter.

Vi bodde kvar på slottet och det var det flottaste hotell jag bott på! Knuts första natt på hotell, han var som en liten kung! Det ska vara stil på stället, tyckte han.

Jag hade köpt en ny klänning från Asos. Hår och makeup blev ett hafsverk klockan 5.55 på morgonen men med lite rouge på kinderna så ser man ju i alla fall mer levande än död ut.

Det var ett och ett halvt underbart dygn. All mat som serverades var fantastisk god och liksom smälte i gommen. Frukostbuffén var inte den största, men nog den bästa, jag ätit. Alltifrån hembakt, nybakt bröd till plättar med körsbärssylt och vispgrädde...

Hemma igen tog jag mig igen igenom motståndet och gav mig ut på en kort springtur. Längsta och snabbaste hittills, jag varvade 3-4 min jogg med 1-2 min gång.

Knut hade ätit ganska nyss men trots detta fick han ett totalt sammanbrott när jag var borta. Jag avslutade springturen med att handla, och fick efter ett telefonsamtal hemifrån SPRINGA hem med matkassarna i händerna. Den synen... Jag möttes av en liten pojke som var helt ifrån sig. Han åt, sov, åt och sov igen i nästan 13 timmar. Med några matstopp förstås. Det tar på krafterna att gå på fest!