Blåsippor aldrig snuva få

Idag var det verkligen vår när jag sprang. Det doftade jord och våreldar, den torra, brända doften av gräs- och riseldar, solen värmde näsan och jag sprang i trekvartstights. Överallt stod folk ute på sina gårdar, sopade bort grus, tvättade bilen, klippte ett träd... Och jag bara njöt, av att känna mig ganska pigg och stark, av att jag kan springa.

Det var en sång som sjöngs i mitt huvud idag...

Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår.
Barnen de plocka små sipporna glatt, rusa sen hem under rop och skratt.
Mor, nu är våren kommen, mor
Nu får vi gå utan strumpor och skor.

Blåsippor ute i backarna stå, varken skor eller strumpor på.
Mor i stugan, hon säjer så: Blåsippor aldrig snuva få.
Än fä ni gå med strumpor och skor, än är det vinter kvar, säjer mor.

Jag behåller skorna på ett tag till!