Jag tror att det kan blir för mycket intryck när vår hjärna ska klara av att sortera allting. Hjärnan blir helt klart stressad av detta. Ofta på kvällen står TV eller TV-spel på, samtidigt som datorn är påslagen och via smartphones håller vi koll på Instagram, Twitter och Facebook.
Men, jag tänker inte slänga telefonen i sjön eller "bara för att" inte vara med på olika medier, jag tycker att det är roligt och socialt. Jag håller kontakt med många personer jag annars inte haft kontakt med och jag har tappat räkningen på alla nya kontakter jag fått via sociala medier. Personer som jag sedan även träffat i verkliga livet och som blivit mina vänner. Jag har lärt mig så mycket och jag använder TV mindre, och får istället mycket underhållning från Internet. Varför skulle jag missunna mig själv den möjligheten att berika mitt liv?
Det finns en annan aspekt av detta, och det handlar om närvaro. Medveten närvaro, om man så vill. Jag vill vara närvarande i livet, i de situationer jag befinner mig i, när jag möter människor. Om jag ständigt går med blicken på telefonen, är jag då verkligen här? Om jag när jag har ett samtal med min sambo eller leker med mina syskonbarn, och samtidigt kollar flöden på sociala medier, vart befinner jag mig egentligen då? Därför ska jag försöka, ännu mera, att låta telefonen stanna i väskan när jag gör saker där jag vill vara närvarande. I fikastunder, samtal och under middagar.
 |
| Bild från Malins blogg. |
6 kommentarer:
Mmm, många funderar och skriver om detta. Jag tyckte ändå att Kropps och själs inslag om detta var rätt så klokt faktiskt. Utan moralpanik och "släng mobilen och våga ha tråkigt". Tips http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/125070?programid=1272
De har även en inslag om Mindfullness (lösningen på allt?) :-)
Tack för länken! Jag håller med, naturligtvis kan vi inte slopa all ny teknik o de möjligheter den för med sig. Sunt förnuft bör råda men tyvärr lyckas inte alla med det...
P.S. Hjärnstress kallas det som händer då hjärnan får för mycket intryck. Kan ge allvarliga biverkningar om det blir långvarigt. D.S.
ja precis sunt förnuft kramar
Jag erkänner mer än gärna att jag är internet beroende men inte så mycket att det är viktigare än att verkligen vara med en människa IRL. Jag blir ledsen om jag är med någon som "absolut måste" kolla vem som ringer, messar, mailar eller vad det är.
Det har t.o.m hänt att jag gått...
Var lite för snabb där. ;-) Ska tillägga att jag helt enkelt tycker det är oartigt. :-)
Kram
Man får försöka ett sätt som funkar för en själv (och sin familj). Finns helt klart många fördelar... och nackdelar. Jag skulle vilja sluta "okynnespilla" på fånen i tid och otid och ev. inte ha med den in i sovrummet, men instagram osv är för kul för att ge upp, så varför ska jag liksom?
Skicka en kommentar