Idag snöade det lovikavantar från himlen. Stora, stora flingor som fyllde skyn.
Skidspåret lockade därför inte, och med tanke på hur jag känt på slutet så är det bättre med några dagars alternativ träning. Därför - snölöpning!
Jag åt mellanmål på jobbet klockan 15.00 så att jag kunde springa direkt när jag kom hem. Det var fortfarande ljust när jag sprang iväg 16.20 och nästan ljust när jag kom hem 45 minuter senare...
Visst går det långsamt att springa i snön och jag känner mig totalt befriad på rapphet och sting i steget. Men det var ändå mysigt att sladda omkring i snön... Att dessutom springa utan att hela tiden kika på klockan är nyttigt, det är mental träning och viktigt för det förhållningssätt jag egentligen vill odla. Prestigelöst, glädjefyllt.
I morgon hoppas jag att jag står på skidorna igen. Och sen hoppas jag att den här lilla dippen flyger sin kos och att jag med stor lust tar mig an våren 2013!
4 kommentarer:
Håller med om det kan vara skönt med annorlunda underlag ibland så man kan koppla bort press på tider och tempo. Bra jobbat i snön!
Bra att springa utan klocka! Det är bra för lusten tror jag. Ingen press... Du får läsa Anna Haags blogg osv som laddar för VM och peppas med dem :)
Befriad på rapphet i steget... så bra beskrivning på hur jag också kände mig igår, måste nog låna det uttrycket. Och jag tror också på lite annorlunda planlösa pass ibland!
kan bara instämma med föregående talare kramar
Skicka en kommentar