Två olika löpturer i olika länder

Två olika sorters löpturer... men ändå, samma kropp, samma känsla efteråt av glädje. Löparglädje. Träningsglädje. Känslan av att jag älskar min kropp! Ja, det gör jag faktiskt. Den är stark och sund. Den gör det mesta jag ber den om! Den är fungerande. Den är min. 

Alanya, Turkiet. Jag sprang nästan varje morgon, före frukost på balkongen, utefter strandpromenaden. Mamma och Elina promenerade, vi möttes här och var. Några gånger testade vi utegymmet med utsikt över Medelhavet. En morgon fick jag för mig att jag skulle springa något längre än den vanliga joggen. Jag sa hejdå till mamma och Elina och joggade iväg. När jag var nästan hemma på hotellet igen vek jag av åt helt fel håll i en korsning. Det går snabbt att komma vilse när man befinner sig i en ny stad i ett främmande land! Helt plötsligt var jag totalt vilse. Jag hade ingen aning om vilket håll jag skulle åt, hela tiden fick jag chansa på nytt. Och insåg att jag hade noll koll på vart jag var.

Efter att ha frågat ett antal människor om hjälp lyckades jag till slut hitta tillbaka. På balkongen stod mamma och Elina och kikade orolig efter mig. Det är obehagligt att springa vilse. Även om jag insåg att jag förr eller senare skulle hitta tillbaka så insåg jag att de där hemma började oroa sig. Jag kände mig ganska tom i tanken dessutom, eftersom jag sprang före frukost och det var kanske 25 grader varmt ute.

Leksand, Dalarna. Hemma igen. Med en kropp värkande av gårdagens styrketräning tassade jag iväg ut mot Lima by. +6 grader, kyliga höstvindar men strålande sol och en fantastisk färgprakt. Efter dessa vägar har jag sprungit så många gånger, risken att springa vilse är lika med noll. Jag rundade golfbanan, Lycka by, Tibble, Norsbro, Noret och över Lekandsbron. Därefter vände jag ut mot Moskogen och G:a Källberget, förbi Källan och hem mot Noret igen. 15.25 km i 5.34-tempo skramlade jag ihop och det kändes riktigt bra idag!