Längtar

Jag längtar tills att bli frisk. Den här förkylningen har totalt bombat mig. Jag hoppas att nu när förkylningen gick från noll till brutal på ett dygn, så ska den försvinna lika snabbt som den kom!

Jag längtar tills Lidingöloppet är över. Jag ser inte fram emot det loppet alls. Inte på en fläck. Jag vill bara få det avklarat. I allra bästa fall blir det en upplevelse och rolig folkfest. Kanske tar jag kaffetermos med mig? Vad är maxtiden? Det känns trist att på mitt Klassikerdiplom kommer det finnas en skamfläck med. En riktigt pissig tid på Lidingöloppet. Förlåt, men så känner jag. Men kanske borde jag vara glad bara om jag kan vara med och genomföra det.

Efter Lidingöloppet längtar jag till jag, lillasyster och mamma åker till Turkiet i början på oktober!

När vi kommer hem därifrån startar skidträningen upp på allvar. Jag tänker mig ännu mer styrketräning, löpning med och utan stavar, backlöpning, terränglöpning, älghufs... tills snön kommer! I bästa fall faller snön i mitten på november, som för två år sen. Förra året kunde vi börja åka runt Lucia.

Slutligen längtar jag till vår nya lägenhet. Vi ska flytta - två meter - till grannlägenheten. Lägenheten där min syster med familj bodde tidigare. En underbar lägenhet med tre rum och kök, balkong med trapp direkt ner i trädgården, och framför allt - ÖPPEN SPIS! Som jag längtat efter att bo i ett hem med möjlighet att elda. Jag älskar att elda.

Det är fint att ha saker att längta efter! På kort sikt längtar jag efter nästa gång jag får ta nässprej, kvällsfika och att fira min älskling som i morgon fyller 25 år!