På ett par timmar förvandlades Leksand till ett vintervitt snölandskap! Stora flingor yrde ner och på bara ett par timmar snöade flera centimeter. Jag kände att jag bara måste ut! På med löparskorna och iväg...
Det ångrar jag inte en sekund. Genom det adventspyntade samhället, med alla ljusen, dekorationerna, granarna, och så nysnö dessutom. Jag sprang förbi kyrkan, bort förbi Korstäppans herrgård, upp till Käringberget och ner till Limhagen. Snön var alldeles orörd och fortsatta falla, som små blöta pussar mot ansiktet.
Inte en enda människa mötte jag, gångstigarna var orörda, träden snötäckta. Och med ens blev världen så mycket vackrare... så mycket ljusare, mjukare, mer skimrande. Tysta steg över knarrande snö.
Och så tycker folk att det är tråkigt att springa... då har man inte upplevt sådant här, som en springtur i vintens allra första snö!
10 kommentarer:
Inte avis, men det ser fint ut!
hahaha hela du lyser :) kramar
Du strålar!:) Låter helt underbart!
När jag tittar ut genom fönstret idag så är det vitt på marken, weehoo! :)
Nu blir jag vansinnigt avundsjuk! Snö! Vilken grej! Här har temperaturen åtminstone gått ner från första adventsvädrets 12 grader till 3 grader.. alltid något.
Din lilla snögubben :) Som jag sagt många gånger, du kan då verkligen få all löpning att låta underbar!
Wii, Jonna din glädjespridare! :) Fina bilder från både höst och vinter! Blir så glad av att titta in hos dig!
Det syns verkligen att du älskar snön! Nu blir det säkert vinter alldeles snart.
Orättvist... Här regnar det bara :(
Jag är riktigt avundsjuk på er som har snö!!
på löpbandet i morse kände jag att jag har en lång, lång väg framför mig för att kunna åstadkomma något jag kan vara nöjd över på limsjön marathon. men med ett tidsatt mål framför mig tror jag också att jag har motivationen att förbättras! bara jag får var frisk och hel. och en vacker dag kanske jag också kan njuta av att springa runt i ett snöväder...
Skicka en kommentar