I blåbärsskogen

Nu har jag läst om tjäderjakt med trädskällare och toppfågeljakt på orre hela kvällen. Jag tror kanske inte att jag kommer jaga fågel, men det är häftigt med brytpunkter och nyanser, och skönt att verkligen byta fokus helt från det jag gör på dagarna. Att sitta och läsa om skogen och djuren blir ju något helt annat...

Men ibland känner jag mig rätt kluven inför jägarskolan och tanken att jag kanske ska jaga själv. Hade någon sagt det till mig för x antal år sedan, när jag var vegetarian och stödmedlem i Djurens rätt hade jag inte trott på det på en fläck. Nu har jag en annan syn, och skulle tycka att det skulle kännas rätt fint att kunna vara med hela vägen från jakt till kött och mat. Och det ska bli grymt att lära sig skjuta. Det är kul att lära sig så mycket om skogen och naturen, hade någon pratat med mig om viltvård förr hade jag inte fattat något, och tänkt att om alla lägger ner gevären så sköter sig naturen sig själv. Hoppla.

Och jag vet att det futtiga dygn jag var med på älgjakten i oktober, var nästan magiskt. Alltifrån kokkaffet i stugan, att gå upp 5.00 på morgonen och se soluppgången över Siljan, besöket i Jordberg (som är värt ett blogginlägg ensamt bara det) tills timmarna på passet och knakandet i buskarna, och älgarna som travade fram...