 |
| Anmäld till årets Siljan Runt 120 km! Dags att plocka fram racern... |
Nu när jag fortfarande inte KAN träna pga. en seg förkylning, slår det mig VARFÖR jag tränar. Hur mycket det betyder för mig, och för min hälsa. Fortfarande sover jag och Knut väldigt dåligt på nätterna. Han vaknar, äter, somnar snabbt om, vaknar igen, äter litegrann, och sådär håller det på. Ska man då prioritera att träna? Ja, det är ju just det en ska! För träningen ger energi, träningen för dig piggare, starkare, gladare, friskare. Även när du har konstant sömnbrist.
När jag springer med "min löpgrupp" på onsdagarna så slår det mig också. Det är sådan GLÄDJE i att träna. Att utmana sig tillsammans med andra, att uppleva, leva, andas in all den där friska luften, svettas, plåga sig litegrann, känna lyckoruset och lugnet i kroppen efteråt. Att samla upplevelser och få känna sig sådär LEVANDE i varenda liten muskel och cell i hela kroppen.
När någon i all välmening säger att vi tjejer ska passa oss för att lyfta för tungt för att inte riskera att få "tjurnacke" tänker jag att det skiter jag i, om jag nu mot alla odds skulle få det. Jag vill bli stark. Om jag får stora muskler är det en sidovinst.
För faktiskt är det så med träningen, de där utseendemässiga fördelarna den eventuellt ger, det är bara sidovinster. Jag är så glad att det inte är därför jag tränar, att det inte är mitt huvudskäl! När jag ramlar in på en del Instagram- och Facebookkonton får jag känslan av att för många är dock utseendevinsterna huvudskälet till att en tränar. Alla dessa hundratals tusentals poseringsbilder, som inte inspirerar mig i alla fall. Däremot en bild på ett leende svettigt ansikte, som just kämpat sig genom ett löppass, den stolta blicken efter ett avklarat lopp, det ger mig inspiration.
