Systrarnas mat och recept

På Alla Hjärtans Dag gjorde jag den här goda ruccolapajen till middag. (Jag lade till färska, skivade, frästa champinjoner. Istället för grädde i äggstanningen hade jag standardmjölk. Och istället för riven ost hade jag ett paket fetaost i.)

Härom dan åt vi den här enkla, smakrika fiskgratängen...

Och snart ska jag njuta av nybakt bröd till kvällsfika. Det är ungefär Julias frukostbullar, med viss improvisation utifrån vad som fanns hemma...

Det och mycket annat (t.ex. denna vita chokladmoussetårta) hittar du givetvis på 

Systrarnas Receptsamling- bloggen! 

Återkomsten

Idag förnyade vi våra gymkort, efter att ha skolkat från gymmet i nästan två månader. Vi har varit i skidspåret, skogen, JW har gått på pencillin... ursäkterna är många men nu finns ingen återvändo! Det känns tråkigt att jag tappat en del i styrka från i höstas när jag styrketränade regelbundet, men jag hoppas att snart vara tillbaka. Min kropp tycker om styrketräning.

Jag valde att bara förbinda mig fram tills slutet på maj. Kanske ska jag våga en gymfri sommar, och istället enbart ägna mig åt uteträning? Löpning, utejympa, simning, cykling, trädgårdsträning... valmöjligheter finns ändå! Mars och april blir det fokus på styrketräning, löpning och spinning tills det går att plocka fram racern!

Fula lilla trynet

Vilka fantastiska bloggläsare och vänner jag har! Efter att jag lyft fram det där fula lilla trynet som förpestat min lyckokänsla inför kommande skidtävlingar så känns det bättre. Det kanske är så att små fula trynen dör i kontakt med ljus och värme?

Jag är fortfarande stressad över att jag inte är helt frisk ännu. Samtidigt får jag lita på att jag gjort en bra grundträning och jag var i bra slag redan vid Intersportloppet i januari. Om jag får till några bra skidpass till så kanske mina tävlingar blir som jag vill, ändå. Och framför allt så ska det bli roligt! Det roligaste som finns är ju att gå i mål i Mora. Kanske satsar jag i framtiden på att göra en Carina Hammarstrand och åka alla loppen i Vasaloppsveckan...

Det är ju inte alltid vila är fel. Jag tror på något sätt att om man inte "ger" kroppen vila ibland, så kommer kroppen tvinga till sig vila förr eller senare. På ett eller annat sätt. Jag jämför mig inte med elitidrottare, men om man tittar på världscupåkare som Johan Olsson och Ida Ingemarsdotter så verkar ju inte vila förstört deras form utan snarare varit bra för deras prestationsförmåga. Mängdträna är roligt, men minst lika viktigt är att vila och kvalitetsträna. Det är svårt att leva så när vilodagar känns fattiga och trista, men just nu har jag inget val. Hur tänker du om vila och vilodagar? 

Annars längtar jag så det värker efter vyn på bilden. Kinnvallsjösätra, Fejmån, Vålbrändan. Såklart bor vi där i samband med Vasaloppet (det ligger inte mer än någon mil från starten i Berga by) men jag vill dit och bara njuta av solskensdagar och lugna turer med kaffetermos, också.

Schlageryra!

Igår bjöd min fantastiske sambo på schlagerfest! Jag tycker att jag kan få skryta om honom när han är så påhittig och generös och bjöd mig, min syster och svåger på schlagermingel! Därefter promenerade vi 5 minuter till Tegera Arena och bevittnade Melodifestivalens genrep! Det var glittrigt, glammigt, hårsprej som vi nästan fick i ansiktet (vi satt alldeles bakom green room), paljetter, rök, levande ljus och allt det där som schlager ska vara! Björn Ranelid bjöd på kärleksfest, Molly Sandén på powerballad, Youngblood på dans och Andreas Johnsson på sitt gamla vanliga koncept. Det uppskattades särskilt av de överförfriskade damerna i rosa boa på raden bakom oss...

Uppladdning inför stort och smått

Jag hade en liten, liten idé om att åka ett till seedinglopp i helgen. Antingen ett kortare lopp (21 km) för att ha en teoretisk chans att kunna få starta i led 1 nästa lördag på Tjejvasan. Eller ett längre lopp för att få mer tävlingsvana på långlopp inför Vasaloppet.

Men... förkylningen tog om efter onsdagens skidpass. Inte helt oväntat med tanke på känslan jag hade i kroppen då. När, när, när ska man (jag) lära sig att lyssna på kroppens signaler? Om jag hade vilat i onsdags kanske jag hade varit helt okej nu och kunnat kört hårda pass i helgen! Som ett tips, kör inte tempopass på skidor tre dagar på rad när du precis varit sjuk.

Det är 2.5 vecka kvar till den stora, stora dagen och drygt 1 vecka till Tjejvasan. Jag kommer självklart hinna bli frisk tills dess. Något annat finns inte.

Att jag missar seedingloppen gör inte så mycket. Jag är egentligen nöjd med mina startled (2 och 6) och jag vet inte om jag orkat åka bort i helgen. Jag vill vara hemma också. Med min familj.

Men tankar om målsättningar far runt, runt i mitt huvud. Ännu mer nu när uppladdningen sista veckorna inte går som planerat. Vad är realistiskt att hoppas på? Måste jag ens tänka tid och placeringar? Kan man inte bara åka och ha kul? Sluta att jämföra sig och vara nöjd bara om jag kommer i mål? 9 mil, det är ju vansinnigt lång, nästan 10 mil på skidor! Jag har aldrig någonsin åkt i närheten av så långt tidigare.

Det är mitt första Vasalopp och jag har ingen tidigare tid "att slå". Och det är ju bara mig själv jag tävlar mot, egentligen. Ibland blir jag trött på mig själv. Att jag dras ifrån glädjen och kärleken till skidåkningen, och låter det överskuggas av något annat. Det är som en liten, ful person tar över och säger till mig att jag inte kan, inte orkar, att jag är dålig om jag inte klarar det och och det och det.

Något som är enbart glädjefyllt och inte alls ångestskapande är att nästa onsdag ska vi coacha minst två syskonsöner i "Barnens Vasalopp" i Leksand. Jag ser fram emot det så mycket och jag hoppas att de kommer känna enbart glädje och stolthet när de får sin medalj!

Träning är inte alltid kul!

Nej, jag är inte alltid sugen på träning. Imorse när jag vaknade kändes det jobbigt att åka iväg till skidspåret. Solen sken och vis av erfarenhet vet jag att oftast vänder det, oftast blir det kul när man väl är på plats ute i spåret. Men idag var ingen sådan dag! Det blåste kastvindar och spåren yrde igen. Nysnön gjorde det dessutom kärvt. Min puls var obekväm och jag började fundera på om jag är helt frisk. Jag kortade ner den tänkta sträckan till ett halvmarathon och nöjde mig så. I helgen hoppas jag känna mig helt 100 % och kunna ösa på med långpass - sista chansen innan tävlingshelgerna!

Efter dusch, lunch och kaffe med två kanelbullar känns det bättre. Inte sådär härligt nybakta bullar som på bilden, utan bullar från frysdisken på Hemköp. Och tänka sig, det var gott det med!

Köttet, igen

Om det FORTFARANDE finns personer som köper icke-svenskt kött så hoppas jag att man en gång för alla ändrar sig efter senaste dagarnas SVT-rapportering om slakt utomlands. Läs och se inslagen här! ICA sade t.ex. igår att de "inte kan garantera att köttet kommer från etisk slakt med bedövade djur".

Titta alltid ursprung på förpackningen! Och om det inte står något, fråga i butiken! Ibland är det t.ex. "extrapriser" i charken, fråga då var köttet kommer ifrån innan du bestämmer dig för om du vill handla. När du köper bacon, varmkorv, köttbullar, falukorv, salami, titta ursprunget på köttråvaran.

Att det är dyrt med svenskt, helst lokalt, kött är inget bra argument, jag är ledsen men det håller inte. Det är bättre att äta vegetariskt oftare än att köpa billigt, utländskt kött. Nästa gång affären lockar med extrapris på tysk fläskfilé, falukorvar och bacon, fundera en gång till innan du stoppar ner varan i vagnen.

Puss och kram!

Kärleken till snön

Idag hade vi fått den roligaste tidningen - Vasalöparen! Fast den är "gratis" (dvs du får den om du är anmäld till något av alla Vasaloppets lopp) så är det den roligaste träningstidningen jag vet! Jag slukar varje ord.

Jag kände mig frisk nog att åka skidor i kväll, och skulle börja med ett lugnt pass. Nöta den nya tekniken. Men spåren var farligt fina med en svag glans av is, och då gick det inte att åka lugnt och långsamt.

59 minuter, 15.11 km, 3:56-tempo - ett riktigt fartpass. Men det är inte särskilt "jobbigt" att åka när spåren är sådana. Det passar min åkstil, att jag är stark i överkroppen, att jag kan staka mycket. Källan är ett kuperat elljusspår men jag tyckte att pulsen höll sig normal även i tuffare backar. Det var 15 lätta, snabba kilometer idag.

Som skidåkare vill jag lära mig hantera alla typer av före, från isig vass snö till grisig tung snö. Det finns så många typer av snö och all snö ger olika utslag på skidåkningen! Det är häftigt att upptäcka och kärleken till snön bara växer... snö är ju hela förutsättningen för att få göra det jag älskar!

½ kilo frukt och grönt

Idag måste jag ha uppnått Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram frukt och grönt/dag. Jag satt i mig följande frukter och grönsaker (färska eller ugnsrostade)

• Citron, ingefära, banan, apelsin, päron, svarta vinbär, tomat, avocado, ruccolasallad, gurka, vitlök, morot, potatis. 

Äter du 500 gram frukt och grönt per dag?

Min ambition under 2012 är att äta mycket mer grönt och vegetariskt. Det är mer miljövänligt, smalare, godare och jag är övertygad om att det leder till ett friskare liv!

(Jag har i helgen även ätit både tacos, korv med bröd och hemgjorda hamburgare, så jag har en bit kvar till att uppnå målet...)

Dagsmeja

Jag känner mig mycket piggare, men vågar inte köra något skidpass idag. Men ut måste vi, det helt underbart väder med dagsmeja. Jag tog med mig sambon på en långpromenad för att göra förberedelsearbete inför Limsjön Marathon. Du har väl inte missat att jag arrangerar en träningstävling - ett marathon i etappform den 19 maj? Det är snart bara 3 månader kvar. Idag undersökte vi alternativa start- och målgångsplatser runt Limsjön!

Nytt år, ny design

Jag ger er - nya bloggdesignen! Enklare, mindre rörig, snyggare tycker jag! Vad tycker du? Och, vad vill du ha mer eller mindre av på bloggen?

När jag följer mina besökskurvor så ser jag att överlag är träningsinläggen mest populära, särskilt om man gjort något "spektakulärt", när jag deltagit i ett lopp eller liknande. Samtidigt så vet jag att det finns läsare som är mindre intresserade av träning och gärna läser om annat, också!

Något som inte är så kul att läsa om när jag är sjuk. Tyvärr är jag det nu. Om sanningen ska fram kände jag det redan under onsdagens träning, men på torsdagen bröt det ut ordentligt med halsont, förkylning, huvudvärk. Efter att ha sovit 11 timmar i natt har jag nu bestämt mig för att jag är på bättringsvägen!

Ursäkta röran - renovering pågår...

Testar...

Skatboet

 Februari 2009.

Februari 2012.

 När man såg bilderna på det här viset så känner jag
1. Hur jävla risig är jag egentligen?
2. Ska jag gå tillbaka till min gamla, kortare frisyr?

Kan nämna att idag har jag min naturliga hårfärg (?), det hade jag inte för tre år sen. Jag hoppas att ni inte ramlar av stolen i chock, inser att det var någon månad sedan jag visade ett foto på mig själv utan mössa...

"Du har ett jävla go i skidåkningen"

Det är nog de finaste orden jag hört, när man får höra det från självaste Jimmie Johnsson!  Jimmie har en imponerande säsong i Ski Classics bakom sig, 2:a plats i Jizerska Padesatka, 5:e plats i Marcialonga, 4:a i König Ludwig Lauf, seger i Intersportloppet och så vidare... Nu går han mot seger i Vasaloppet enligt min bedömning...

På en blogg ramlade jag över möjligheten att deltaga i en träningsdag i Falun med Jimmie Johnsson arrangerat av Viktor Larsson. Ny mark skulle därmed brytas - jag har ju faktiskt aldrig deltagit på en teknikträning någonsin... med det i beaktande har ju ändå mitt skidåkande gått ganska bra!

Imorse åkte jag till Lugnet i Falun och mötte upp "Stockholmsgruppen". Vi var en liten grupp på sex personer vilket gjorde att möjligheterna till personlig feedback stor. Vi började med en lektion i de olika teknikerna, stakåkning, stakåkning med frånskjut och diagonalåkning. Vi övade även uppförsåkning, nerförskörning, saxning och spårbyten. Visst gör jag fel tekniskt, idag fick jag hjälp att rätta till brister jag har! Med ganska små medel fick jag en bättre känsla i stakåkningen. Jimmie kunde även konstatera att jag inte använder mig av stakåkning med frånskjut, utan åker med "tretaktsdiagonal" som är en äldre modell. Där fick jag lära om!

Men jag fick beröm också, för min fart, min teknik i branta backar, och faktiskt fick jag inte så mycket kritik på min diagonalåkning som jag befarat. "Du har ett jävla go i skidåkningen" sa Jimmie och det blev jag glad att höra! Nu ska energin bara användas på ett mer rätt, energisnålt sätt också... Vi avslutade dagen med "skidgång" uppför Mördarbacken och därefter en stafett! Jag, en annan tjej och Jimmie utgjorde ett lag. Det var väldigt kul och tänka sig - vi vann!

Platsen för dagens övningar. Mer snösnålt än i Leksand men otroligt fina spår på Lugnet. Bilden på Jimmie har jag lånat från Team Exspirits hemsida. På Lugnet såg vi även världscupåkaren Calle Halfvarsson!

Nu känner jag mig mer peppad än någonsin och längtar efter att få ut i skidspåret igen och öva, öva, öva!

En skidkväll och en cliffhanger

I kväll var ungefär en vanlig kväll. Efter middagen styrde jag kärran mot Källan. Det hade resten av Leksands befolkning också gjort, det var trång på parkeringen. Ute i spåret sprids man ut och frånsett att det blir en del omåkningar stör inte trängseln... det är kul att många vill åka skidor! 15 km med nyslipade skidor, grymt fäste och okej glid. Fast jag föredrar när det är tvärtom, jag gillar att kunna stå på ordentligt i stakåkningen... Nu har jag åkt drygt 60 mil denna säsong. Det känns som jag är "i fas" och har en chans att komma upp till 80 mil om jag får vara frisk.

Men allt handlar ju inte om antal mil, utan vad de där milen innehållit. Mer kvalitet skulle jag behöva i skidåkningen. Jag tycker det är läskigt med träningar, och tävlingar. Samtidigt har jag lovat mig själv att inte låta bli att göra saker jag vill av rädsla för att "vara dålig". Fuck Jante, typ.

Därför har jag anmält mig till en träningsdag i Falun i morgon. Med minst sagt meriterade tränare... mer om det kan du läsa här på bloggen i morgon kväll! 

Att inte bli sjuk

Det är så konstigt, men ingenstans i alla "såhär undviker du att bli sjuk"-tips så nämner man korv och spaghetti?

Det verkar helt enkelt vara annat krubb vi får satsa på. 

Till middag idag: Ugnsstekt lax, paprika, vitlök, lök, morötter, till det en kall yoghurtsås med honung och vitlök. Som måltidsdryck ingefärate. Till kvällsmat blir det fruktsallad.

Nu råkar det bara vara jag som är frisk och fortfarande kan arbeta förebyggande. Min JW hade nästan 40 gr feber nu på kvällen och får börja pencillinkur. Resten av familjen har magsjuka. Hur kan man undvika att bli smittad av den man både pussar, delar tandborstmugg, popcornskål och säng med? I natt sover vi olika sängar!

Jag vill såklart aldrig vara sjuk, men just nu känner jag mig nästan panikslagen inför att bli det. Träningsdagar, arbetsdagar, 2.5 vecka till Tjejvasan, 3.5 vecka till Vasaloppet, det är så mycket som står på spel...

Vinterkärlek

Väldigt kallt och väldigt vackert. En kort skidtur i -18 grader. En promenad. Styrkeövningar på stuggolvet. Kaffe och koksbollar. Potatisgratäng lagad med kärlek och vispgrädde. Vinterstudion och Melodifestivalen. Det var väl ungefär allt.

Hemma här och hemma där

Hemkommen från en helg hemma i Kinnvallsjösätra. Tursam jag är att ha flera platser som känns som hemma. Dock är få ställen där jag känner samma lyckokänsla och inre frid som där. Jag har vackra bilder och berättelser att berätta, men just nu är det tiden som inte finns. Och bloggen får inte bli ytterligare ett stressmoment. Ha en underbar måndag - sätt standard för veckan!

Lunchlöpning till Långbryggan

Idag var en bra dag för lunchlöpning! Egentligen är alla dagar bra dagar för lunchlöpning, du tankar ljus och energi även om det är mulet... Men om lunchlöpning en mulen dag är som ärtsoppa är lunchlöpning en solig dag mer som pannkaka med vispgrädde och blåbärssylt!

Den glammiga skidåkningen

Imorse längtade jag inte alls särskilt mycket efter att åka iväg till skidspåret. Det verkade så skönt att få gå hemma i tofflor hela dagen... Men, do what you gotta do, tänkte jag, och åkte iväg. Såklart ångrade jag mig inte. Skidspåren var fantastiskt fina och hårda. Jag var trött och stel men tuggade på kilometer efter kilometer. Efter cirka 16 km tog jag fikapaus. Inte så glammigt att dricka kaffe och äta ostmackor ensam i en kall bil, men åh så gott det var! Men ute i skidspåret igen kände jag att det inte var så lyckat med allt kaffe. Min mage ville ha en toalett. Och toaletter finns inte, bara skog och snö, mera skog, mera snö. Glamouröst? Nej. Ställde kameran på biltaket och satte på självutlösaren... ingen pressfotograf i sikte tyvärr!

Men trots snor, kalla tår, ryggont, toalettbrist, brist på fotografer och uppmärksamhet och dessutom skavsår så blev det ett riktigt bra pass. Jag har ett skönt gung i skidåkningen nu, långpass (37 km) i lördags, tempopass i 15 km/h i måndags, och långpass idag igen.

32 km, 14.23 km/h (4.13 min/km), 2:15 h, medelpuls 147, max 166.

Att medelpulsen var relativt låg kändes även under åkningen, det känns lätt att åka långa pass i det här tempot just nu. Nu var spåren lättåkta, och det är alltid mer slitigt med snö som motarbetar dig och dåliga spår utan konturer.

Efter en fartfylld onsdag njuter jag nu av soffhäng och försöka äta ikapp all förlorad energi!